Sida:RD 1935 23.djvu/588

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

6 Motianer 11 Första kammaren, Nr 152. Önskligt är, att även andre inspektörerna erhålla löneförmåner, som icke alltför mycket avvika från de löner som uppbäras av underordnade inspektionstjänstemän hos rederier och klassificeringsanstalter. Med hänsyn till inspektörernas arbetsuppgifter kan därför ett återgivande åt andre fartygsinspektörerna av den löneplacering, som de efter att ha innehaft i närmare tio år fråntogos vid löneregleringen 1928 (d. v. s. placering i lönegrad B 21), icke anses för tillfället vara tillfyllest. Den av allmänna civilförvaltningens lönenämnd år 1927 föreslagna uppdelningen av andre inspektörerna, så att en del placerades i B 20, torde ha baserats på förbiseende av vissa fakta. Bland annat skulle en på sådana grunder verkställd uppdelning medföra, att tjänsteman med befordringsmöjligheter endast av den anledningen - och icke därför, att han utför ett för statsverket värdefullare arbete än annan - komme att åtnjuta bättre lönevillkor än tjänsteman, vars befattning är s. k. sluttjänst. Det bör nämligen bemärkas, att i Sverige i motsats till vad fallet är i andra länder med ordnad tillsyn å. fartyg, befordringsmöjligheter för de maskintekniskt och nautiskt utbildade inspektörerna saknas. Lönenämndens inställning härvidlag är oförklarlig. Fartygsinspektionens chefsmyndighet förordade som sagts redan år 1917 åt andre inspektör löneställning i likhet med tjänsteman i dåvarande 1:a lönegraden (nu B 21) och har senare, senast år 1927, vidhällit nämnda sitt förslag om lönegrad B 21 för samtliga andre fartygsinspektörer. 'Likaledes ha samtliga inspektörer - även förste inspektörerna - upprepade gånger förordat en och samma lönegrad för alla andre inspektörer. Enär som ovan påvisats förste inspektör under inga förhållanden kan anses vara för väl tillgodosedd genom den löneplacering han erhållit (i lönegrad B 27), synes det oss, som om andre fartygsinspektörernas placering i lönegrad B 24 icke: kunde ge anledning till någon gensaga. Denna lönegrad torde med hänsyn till dessa tjänstemäns betydelsefulla värv snarare få anses låg. Å andra sidan får det ihägkommas, att förste inspektören dock intager förmansställning och har även inseende över respektive distrikt. En dylik inbördes löneställning skulle för övrigt medföra ungefärligen samma löneproportion fartygsinspektörsgraderna emellan som den, vilken råder inspektörsgraderna emellan i vara grannländer Danmark och Norge, länder som ha med Sverige i huvudsak likartat organiserad fartygstillsyn, samtliga med förebilder från England. Placering i lönegrad B 24 skulle även till större delen annullera den disproportion, som ilönehänseende nu råder mellan å ena sidan sagda inspektörer och, ä andra sidan, dels vissa tekniskt utbildade tjänstemän i lotsverket och dels viss ångfärjepersonal, befattningshavare, beträüande vilkas arbetsuppgifter i mångt och inycket jämförelse kan göras med fartygsinspektörernae. Vi ha emellertid anledning förmoda, att en dylik dock så betydande löneuppflyttning, som av oss antytts vara befogad, icke nu låter sig påräknas. om än aldrig så motiverad.