Sida:RD 1935 23.djvu/600

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

4 Motioner i. Första kammaren, Nr 155. jämkningskommitté, vilken först upptog frågan om införande av självdeklarationssystemet, utesluter det senare systemet fortsatt användning av uppskattningssystemet, Beskattningsnämnderna skulle eljest, anförde kommittén, lätt bliva utsatta för äventyret att besluta förhöjning i sådana fall, där uppgifterna verkligen vore sanningsenliga, och sådant skulle kränka den allmänna rättskänslan och föranleda den skattskyldige att en annan gäng lämna sanningslös uppgift. Även är att erinra, att ett uppskattningssystem, som väl kan vara naturligt, när det användes av medborgarna själva, får en helt annan karaktär, om dess användande anförtros en skattebyräkrati, som finner sin uppgift vara att tillgodose de fiskaliska intressena. Uppenbart lärer vara, att första villkoret för att självdeklarationssystemet skall kunna hållas i helgd av medborgarna är, att det hålles i helgd av myndigheterna själva. Detta innebär ej allenast, att där självdeklaration behörigen avgivits, någon fri uppskattning ej får förekomma, utan även att medborgarens på heder och samvete lämnade uppgifter skola respekteras, till dess de visats vara oriktiga, eller eljest uppenbarligen framgår, att så är förhållandet. W En annan regel är ödeläggande för hela självdeklarationssystemet. Den medborgare, som fått en sannfärdig uppgift underkänd, måste med skäl känna sig upprörd; blir denna känsla vanlig hos medborgarna, förlorar systemet sin kraft, deklarationerna bliva otillförlitliga, taxeringsbesluten godtyckliga och för den allmänna skattemoralen ödesdigra verkningar och återverkningar uppkomma i accelererande tempo, tills självdeklarationssystemet blivit en kräftskada på laglydnaden i samhället. Det vill synas, som om även detta missförhållande ytterst berodde på den sammanblandning av åklagar- och dömande funktioner, som karakteriserar den nuvarande taxeringsorganisationen. En åklagare, som dominerar den dömande myndigheten, mäste enligt sakens natur vara benägen att tillmäta sitt ja vitsord framför "svarandens nej". En ändrad ordning i nyssnämnda hänseende skulle därför sannolikt automatiskt medföra ett bättre iakttagande av objektivitetens och rättssäkerhetens principer än med nuvarande organisation är möjligt. Under åberopande av vad här anförts få vi hemställa. att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa. att Kungl. Maj:t täcktes vilja låta verkställa utredning och för riksdagen framlägga förslag till on ändrad organisation av taxeringsväsendet i de hänseenden ovan angivits. ' Stockholm den 23 januari 1935. Fredrik Ström. Eliot Löfgren. Û. Rvuterskiöld.