Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/286

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


28 Nr 12. Lördagen den 24 februari. Anslag till befrämjande av nötboskapsaveln. (Forts.) staka punkter ha skett i riksdagen, såsom argument för att få sina behovtillgodosedda, och jag säger, att det kommer att bli särskilt svårt att hålla emot, om riksdagen nu på denna punkt, liksom man kan befara i andra punkter,kommer att frångå Kungl. Maj :ts förslag. Trots att beloppet endast gäller 40,000 kronor, kan det alltså inte bestridas, att ett frångående av regeringens förslag innebär budgetära konsekvenser av stor räckvidd. Om man mot detta vill sätta det syftemål, som man vill vinna _ behovet av denna anslagsökning _ kan man först konstatera, att utskottet är överens med Kungl. Maj :t därom, att det inte längre skall utgå några medel tillpremieringarna. Om den saken är det inte någon tvist här. Då uppstår frågan: vilket belopp skall man anslå för tilläggspris åt tjurar? Utskottsmajoriteten följer ju i detta avseende lantbruksstyrelsen, som har räknat ut, att förtillgodoseende av fulla behovet av tilläggspris behöver man gå upp till 215,000 kronor. Den summa _ 175,000 kronor _ som från regeringens sida harföreslagits, är avvägd med hänsyn till önskvärdheten av att upprätthållatjurföreningarna, att det alltså skall vara möjligt att ge tilläggspris till alla sådana tjurföreningar, som äro i absolut behov därav, under det att jag för min del har ansett mig kunna räkna med att ett visst antal tjurföreningar på grund av medlemmarnas ställning ha sådan ekonomisk ryggrad, att det inte är absolut nödvändigt att ge tilläggspris till fulla beloppet. Jag skulle därför för min del vilja hävda, att det även med det lägre anslaget skall vi_sa sig varamöjligt att nöjaktigt upprätthålla tjurföreningarnas verksamhet i avvaktan på dels bättre tider och dels ett övervägande av en omläggning av helapremieringssystemet för nötboskapsaveln. Jag menar därför, att det finnes mycket starka skäl, som tala för att kammaren följer reservanterna. Herr von Stockenströmz Herr talman! Om man läser reservanternasuttalande, så finner man, att även reservanterna hysa ganska storabetänkligheter med hänsyntill den starka nedsättning i detta anslag, som vidtogs förra året och som nu från regeringens sida föreslagits även i år. Reservanterna säga, att »den genom statsmakternas beslut förlidet år härutinnan vidtagna begränsningen kan, om den får fortfara under en följd av år, befarasmedföra ett äventyrande i viss mån av de hittills uppnådda värdefullaresultaten. l betraktande härav tala onekligen vissa skäl för en återgång snarast möjligt till ett högre anslagsbelopp.» På grund av de statsfinansiella skälen anse sig dock reservanterna inte i år kunna tillstyrka en dylik förhöjning. Nu är det ju givet, att man kanske inte ännu, då denna nedsättning endast tillämpats ett år, kunnat tillfullo konstatera vilka verkningar nedsättningen i anslaget kan ha under den närmaste tiden på det stora antal tjurföreningar, som finnes i vårt land. Det är klart, att man i det längsta försöker hålla ihop tjurföreningarna. Konsulenterna och de olika föreningsmedlemmarna arbeta säkert allesammans på att söka hålla föreningarna vid liv så länge sommöjligt. Men det är faktiskt så, att en del föreningar ha en ganska svag ekonomi, och det är alldeles givet, att stor risk föreligger, att en del av dem kankomma att upphöra tämligen snart, om de inte få de anslag, som de varit vana att få och som de beräknat att de skulle komma att få, när föreningarna en gång i tiden bildades. Att anslagsnedsättningen kommit att verka ganska avkylande på. intresset för bildande av nya tjurföreningar är, tror jag, redan konstaterat. Jag kan nämna, att i ett län bildades under 1932 nio nyatjurföreningar; under 1933 bildades där en ny tjurförening, men samtidigtupplöstes tre föreningar. Man har dock, som sagt, ännu inte kunnat till fullo konstatera verkningarna av den vidtagna beskärningen av anslaget. Nu får ju nötboskapsaveln inte stöd från statsmakternas sida i annan form