Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/522

14

Motioner 12 Första kammaren, Nr 2-43.

om det praktiska värdet av denna säkerhetsventil för den politiska åsiktsfriheten inom de av socialdemokraterna behärskade fackföreningarna. I förbigående må anmärkas, att när man på socialdemokratiskt håll som ett försvar för kollektivanslutningen anför, att motståndarna till densamma inom fackföreningarna höra hemma i de antidemokrati-ska bolsjevikpartierna, till vilka inga demokratiska hänsyn behöva tagas, så håller detta argument näppeligen streck. En snabb blick på valstatistiken kan övertyga en och var om, att stora skikt av arbetarklassen måste rösta med andra partier än de socialistiska. Även vid det .senaste i hög grad klassbetonade valet till andra kammaren var detta utan tvivel fallet. Egendomligt vore om icke dessa gentemot socialismen kritiska eller indifferenta arbetarskikt voro representerade även inom fackföreningsvärlden. I vårt ovanstående resonemang ha vi behandlat frågan om den fackliga kollektivanslutningen från den politiska demokratins synpunkt. Det återstår att säga några ord om densamma också från fackföreningsväsendets egen synpunkt. Att fackföreningarna lika väl som andra yrkesorganisationer och ekonomiska sammanslutningar i allmänhet hava bestämda intressen att bevaka vid de politiska avgörandena, ligger i öppen dag. Men det är därför icke sagt, att fackföreningsrörelsen såsom sådan bör politisems. Varje parti, även ett så-dant, som i första hand vill föra en viss grupps talan, tvingas att taga ställning till en mängd spörsmål, som i lika hög grad angå alla medborgare. En arbetare, som anser att exempelvis socialdemokratin bäst tillvaratager hans intressen som fackföreningsmedlem, behöver ingalunda dela detta partis uppfattning i försvarsfrågor, kyrkofrågor, kulturfrågor eller över huvud i hela den rad av frågor, som icke beröra en viss klass framför andra. Medlemskap i en fackförening konstituerar icke i och för sig åsikt-ssamhörighet med något särskilt politiskt parti. Fackföreningarna hava, som Ny Tids facklige redaktör, Stefan Oljelund, framhåller i sin bok "lndustrins arbetarproblem", sina bestämt avgränsade uppgifter -och intressen, även om det politiska systemet un-dergår genomgripande förändringar. - Vi genomleva f. n. en period av stora politiska och sociala omvälvningar. Demokratin hota-si från ena sidan av klassväldet, främst i den röda socialismens skepnad, och från andra sidan av moderna, på diktaturtanken byggda strömningar. Skall demokratin i denna brytningstid kunna hävda sig, ligger det makt uppå, att den med kraft slår vakt om den enskildes självbestämningsrätt. På grundval av vad vi ovan anfört och som ett led i strävan-dena att värna nedärvda, svenska frihetsideal föreslå vi, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om Skyildsam utredning om samt framläggande av förslag till