Sida:Rd 1942 A 2 FK 2 15 23.djvu/51

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Onsdagen den 32 april 1942. Nr 15. 49

Anslag till byggande av skogsvägar m. m. (Forts) svår ställning. Vi veta, att under de tre sista åren har det skett en stor överavverkning på närbelägna skiften, hemskiften, som vi kalla dem. När vi nu skola ålägga Skogsägarna att avverka en viss kvantitet, veta vi ocksä, att en stor del därav mäste tas ut på mera avlägset belägna skiften, fjällskiften, som vi kalla dem. Då är frågan, om vi kunna ålägga dessa skogsägare att ta ut den där vedmängden på s-ådana skiften, när vi själva veta, att det inte finns några vägar, som man kan komma dit på och på vilka man kan komma därifrån med virket. Man bör komma ihåg, att det under de sista åren har skett en stor överavverkning på de närbelägna skiftena.

De, som hade tillfälle att för ett par timmar sedan höra statsrådet Domös interpellationssvar i andra kammaren i en närbesläktad fråga, fingo ovillkorligen den uppfattningen, att det är bekymmersamt att få fram tillräckliga mängder både av ved och av gagnvirke. Då undrar jag, om inte dessa skogsvägar .äro det bästa medlet att öka mängderna ved och gagnvirke.

Herr Mannerskantz säger: »Nu skola vi hugga ved, nu är det inte tid att bygga vägar» Det är naturligtvis i viss män riktigt, men vi skola väl ändå inte hugga ved och låta den ligga kvar i de längre bort belägna skiftena. Vi skola väl i alla fall ta vara på den. När en skogsägare har så längt till sina skiften, att han inte kan köra sträckan mer än en gäng per dag - en vända, som det heter på fackspråke-t - förstår man, att det blir en mycket dyrbar ved. Men kan man få ordentliga vägar, som man kan använda lastbilar eller traktorer på, kan man fä fram även denna ved till ett hyggligt pris.

Här har anmärkts på att statsbidragen till dessa vägar bli för stora, men det är kanske skäl i att erinra om att dessa vägar också fordra underhåll. Saken är inte klar bara med att man har byggt vägen, och man kan inte sedan i all framtid utan vidare draga nytta av den, utan den kostar också i drift. Vägarna fordra ett ganska kraftigt underhåll, om man skall kunna göra sig någon nytta av dem.

Det anmärktes också, jag vill minnas av herr Sundberg, att det borde vara ett fixt bidrag. Detta uttalande förvånar mig mycket, ty just från det hållet har man alltid gått in för behovsprövning. Varför skulle det inte vara behovsprövning även på det område det här gäller?

Vi anse i likhet med herr Engberg, att behovsprövnin-g är ytterst nödvändig, när det gäller dessa bidrag. När de små fattiga Skogsägarna nu ha avverkat det virke, som finns tillgängligt på nära håll, och bli tvingade att ge sig ut mera i periferien, behöva de denna hjälp, och de inte bara behöva den - de behöva den snart.

J ag ber, herr talman. att få yrka bifall till den av herr Tjällgren m. fl. avlämnade reservationen.

Överläggningen ansågs härmed slutad, varefter herr talmannen enligt de därunder förekomna yrkandena gjorde propositioner, först på bifall till vad utskottet i det nu ifrågavarande utlåtandet hemställt samt vidare på antagande av det förslag, som innefattades i den av herr Tjällgren m. fl. vid utlåtandet avgivna reservationen; och förklarade herr talmannen, sedan han upprepat propositionen på bifall till utskottets hemställan, sig finna denna proposition vara med övervägande ja besvarad.

Herr Tjällgren begärde votering, i anledning varav uppsattes samt efter given varsel upplästes och godkändes en så lydande omröstningsproposition:

ulšen, som bifaller vad jordbruksutskottet hemställt i sitt utlåtande nr 24, ros ar , Ja;

Första kømnrnarerzs- protokoll 191,2 .Vr 1.5, 4