Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/518

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

10 Motioner i Första kaznnzuren, Nr 216. Vidare vilja vi understryka den likaledes av departementschefen uttalade uppfattningen, att verksamheten bör syfta till att redan befintliga lokaler i möjligaste mån saneras och på förmånliga villkor ställas öppna för föreningslivet i orten, samt att ombyggnadsföretag erhålla statsbidrag med upp till 40 °/o av kostnaderna. Departementschefens förslag, att beslutanderätten i fråga om statsbidrag och lån till allmänna samlingslokaler skall vara förbehållen Kungl. Maj:t i socialdepartementet, måste anses lämpligt. Genom en dylik anordning erhålles en enhetlig tillämpning av bestämmelserna för verksamheten. I anslutning därtill vilja vi livligt tillstyrka förslaget om inrättande av en statlig nämnd arbetande direkt under Socialdepartementet. Det är också nödvändigt, såsom departementschefen framhållit, att nämnden, för att väl kunna fylla sin uppgift, tillföres verklig sakkunskap på de områden nämnden har att verka. Det är därför ur det allmännas synpunkt nödvändigt att nämndens ledamöter, som enligt vår mening icke böra vara allt för många, utses ur de folkrörelser, som äga samlingslokaler, varigenom garanti erhålles för att nämndens ledamöter äro väl förtrogna med hithörande frågor. Vad slutligen beträffar departementschefens antydan därom, att .den erforderliga byggnadstekniska granskningen av ärendena torde kunna ombesörjas av byggnadsstyrelsen, finna vi oss föranlåtna framhålla vikten av att hela organisationen göres så enkel och smidig som möjligt. Därmed mena vi ingalunda att något får eftersättas ifråga om grundlighet och planmässighet när det gäller upprättande av byggnadsritningar och arbetsbeskrivningar m. m. Men vi anse oss böra erinra om lämpligheten av att de kvalificerade arkitekter, som åtminstone några av de lokalägande riksorganisationerna hava till förfogande, såvitt möjligt beredas tillfälle att få nyttiggöra de erfarenheter och rön som gjorts i fråga om ny- och ombyggnader av samlingslokaler. Då det beträffande landsbygden ofta blir fråga om lokaler av tämligen små dimensioner torde det, enligt vår mening, böra övervägas huruvida icke det skulle vara lämpligt att nämnden träffade avtal med någon eller några på området erfarna kvalificerade arkitekter, som hade att verkställa den byggnadstekniska granskningen. Det skulle endast beträffande stora företag i städer och större orter böra ifrågasättas att byggnadsstyrelsen omhänderhade den byggnadstekniska granskningen. Med stöd av vad vi sålunda anfört hemställa vi, att riksdagen vid bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 118 för sin del måtte besluta, i fråga om grunderna för statsbidrag och lån till allmänna samlingslokaler, uttala sig för att de olika folkrörelsernas lokalföreningar såvitt möjligt med stöd av" kommun i regel böra taga initiativ till lokalfrågans lösning samt ställa sig som företagare samt