- Första lagutskottets utlåtande Nr 10. 13 1939: 9). Med ändringen åsyftades att bringa bestämmelserna om länsstyrelses disciplinära myndighet över landsfiskal till överensstämmelse med vad sedan 1936 i sådant hänseende gäller om förhållandet mellan länsstyrelse och landsfogde. Av de över betänkandet hörda myndigheterna och sammanslutningarna ingick endast föreningen Sveriges stadsfogdar närmare på frågan om landsfiskals disciplinära ställning. Föreningen hemställlde, att bestämmelserna i 10 § utsökningslagen måtte ändras till överensstämmelse med vad i betänkandet föreslagits beträffande § 31 landsfiskalsinstruktionen. Frågan om förhållandet mellan 10 § utsökningslagen och § 31 landsfiskalsinstruktionen upptogs till behandling i en i början av år 1941 inom socialdepartementet utarbetad p romemoria, vari anfördes bland annat, att då det med *hänsyn till den mindre fullständiga avfattningen av 10 § utsökningslagen samt önskemålet att i fråga om de disciplinära förhållandena nå så stor likformighet som möjligt mellan landsfogdar och landsfiskaler icke borde kunna komma i fråga att avfatta landsfiskalsinstruktionens disciplinregler i överensstämmelse med utsökningslagens, lösningen syntes böra bliva den att landsfiskalerna undantoges från tillämpningen av 10 § utsökningslagen. Över promemorian avgåvos y t t r a n d e n av länsstyrelserna i Stockholms och Södermanlands län - av sistnämnda länsstyrelse efter hörande av landsfogden i länet -, magistraterna i Uppsala och Västerås i deras egenskap av överexekutorer samt av styrelsen för föreningen Sveriges landsfiskaler. Vad i promemorian föreslagits förklarades i samtliga yttranden utom i det av magistraten i Uppsala avgivna icke föranleda någon erinran. Magistraten i Västerås, som yttrat sig allenast såvitt angår stadsfogdarna, förklarade sig icke finna anledning, att i sammanhang med sådan ändring av 10 § utsökningslagen, som avsåges i promemorian, ändring vidtoges i de disciplinära bestämmelserna jämväl för stadsfogdarna, utan ansåge magistraten en dylik ändring lämpligen böra anstå till dess en omorganisation av städernas exekutiva organ genomfördes. Magistraten i Uppsala anförde, under erinran om det yttrande av föreningen Sveriges stadsfogdar för vilket i det föregående redogjorts, bland annat: Tillräckliga skäl att undanskjuta en ändring för stadsfogdarnas vidkommande till den synnerligen ovissa tidpunkt, då en omorganisation av städernas exekutiva organ kunde komma till stånd, syntes icke föreligga. Särskilt då i förevarande sammanhang 10 § utsökningslagen i allt fall måste underkastas ändring förefölle det magistraten lämpligast verkställa ändringen så, att den disciplinära bestraffningsformen helt avskaffades för utmätningsmän och paragrafen bringades i full överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande § 31 landsfiskalsinstruktionen. Vid ovannämnda remiss till lagrådet anförde föredragande departementschefen - efter att ha redogjort för den verkställda utredningen beträffande överexekutors disciplinära befogenheter gentemot utmätningsman - följande:
