tillbakaträdande från försök. Sådana stadganden upptagas i förslaget till ändrad lagstiftning om straff för försök till brott. Sistnämnda förslag innefattar jämväl införande av straff för försök vid vissa andra brott än förmögenhetsbrotten.
Vad förberedelse angår har i förslagets bedrägerikapitel upptagits ett särskilt brott, benämnt svindleri, vilket motsvarar vad som i direktiven kallas allmänfarligt bedrägeri och omfattar sådana förberedelser till bedrägeri som att utsprida oriktiga uppgifter avsedda att påverka priset på vara, värdepapper eller annan egendom eller ägnade att påverka allmänhetens bedömande av ett företag i ekonomiskt hänseende. Den av ockrare ibland använda metoden, att för användning såsom påtryckningsmedel vid krav mottaga handling som är falsk, utfärdad för skens skull eller eljest oriktig eller check utan täckning, föreslås straffbelagd under namn av ockerpantning. Den nuvarande i stöldkapitlet upptagna bestämmelsen om straff för förfärdigande eller anskaffande av dyrk eller falsk nyckel har utsträckts att gälla all befattning med stöldverktyg.
Förfalskningsbrotten – vilka enligt vedertagen uppfattning icke äro att hänföra till förmögenhetsbrotten – ha av kommittén i princip lämnats utanför förslaget. Dock har det i direktiven angivna önskemålet, att en allmän straffbestämmelse i fråga om intellektuell handlingsförfalskning införes, tillgodosetts genom en ny paragraf i 12 kap.
I viss utsträckning har kommittén måst till behandling upptaga frågor av allmän räckvidd, bland andra frågan om åtalsrätten. Då brottens uppdelning i åklagar-, angivelse- och målsägandebrott för närvarande regleras och enligt processlagberedningens förslag även framdeles skall regleras i strafflagen, måste denna fråga behandlas i nu förevarande sammanhang. Genom kommitténs förslag förläggas alla egentliga förmögenhetsbrott under allmänt åtal med allenast två inskränkningar: dels må vissa brott mot närstående åtalas av allmän åklagare endast efter angivelse eller om överåklagaren, d. v. s. landsfogden eller, i Stockholm, förste stadsfiskalen, finner det påkallat ur allmän sypunkt, dels tillåtes allmänt åtal av vissa
lindrigare förmögenhetsbrott först efter sådan lämplighetsprövning från överåklagarens sida.
De egentliga förmögenhetsbrotten behandlas i kommitténs förslag i 20–23 kap. strafflagen, vilka erhålla helt ny lydelse. 24 kap. strafflagen upphäves; de där upptagna stadgandena av civilrättslig betydelse få sin motsvarighet bland övergångsbestämmelserna. Med hänsyn till att stadgandena rörande olovlig jakt nyligen överflyttats från 24 kap. till jaktlagen, har kommittén placerat stadgandena om olovligt fiske bland övergångsbestämmelserna i avvaktan på en slutlig reglering vid en kommande revision av fiskelagstiftningen. Emellertid innebär förslaget den nyheten beträffande olovligt fiske, att fängelse i högst sex månader skall kunna ådömas vid synnerligen försvårande omständigheter, varjämte brottet, som nu är målsägandebrott, gjorts till angivelsebrott.
I kommittéförslaget ha åtskilliga brott, som nu behandlas i 22 kap. men
