Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942; dock vare ej den, för vars
räkning visst belopp inbetalts, eller den, som inbetalt beloppet, på grund av vad
i lagen stadgas förlustig sin rätt, om han före den 1 juli 1944 anmäler sig
för lyftning av medlen.
Genom denna lag upphäves vad i kungl. brev den 10 augusti 1763 till övre borgrätten och kungl. brev den 8 oktober 1828 till statskontoret stadgas om nedsatta medel.
I fråga om de skäl som ligga till grund för det framlagda lagförslaget får
utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till
propositionen.
Beträffande gällande bestämmelser i fråga om preskription av rätt till
medel som innestå hos offentlig myndighet lämnas i propositionen följande
redogörelse.
I 20 § preskriptionsförordningen den 4 mars 1862 stadgas, att förordningens bestämmelser icke skola äga tillämpning å, bland annat, medel som blivit insatta i rikets ständers bank eller riksgäldskontor eller under annan allmän vård. Angående dylika medel skall i stället lända till efterrättelse vad därom särskilt är stadgat. L a g e n o m g ä l d s b e t alning genom penningars nedsättande i allmänt förvar den 24 mars 1927 innehåller i 7 § stadgande, att om belopp som nedsatts enligt lagens bestämmelser fortfarande innestår, då tjugu år förflutit från det nedsättning skett, och anledning ej finnes till antagande, att fråga om rätt till beloppet är beroende på prövning, beloppet må av gäldenären lyftas, om han anmäler sig därtill inom natt och år. Göres ej sådan anmälan, tillfaller beloppet kronan. I kungl. brev till övre borgrätten den 10 augusti 1763 förklaras, att deponerade medel icke komma under någon preskription, såvida de ej bestå av annat än enskilda personers medel som för oslitna tvisters skull kommit att stå under allmänt förvar, och kunna efter längre eller kortare tid återtagas sedan tvistemålen upphört. Enligt k u n gl. brev till statskontoret den 8 oktober 1828 skola för enskildas räkning hos länsstyrelserna gjorda depositioner, som blivit tio år gamla, uppsägas till återlyftning genom kungörelse i Post- och inrikes tidningar samt från predikstolarna i länet. I kungörelsen skall vederbörande uppfordras att inom natt och år ifrån kungörelsens datum anmäla sig hos länsstyrelsen samt förete de utfärdade depositionsbevisen och styrka sin äganderätt till de nedsatta medlen. Efter fordringsanspråkens prövning och godkännande utbetalas beloppen av länsstyrelsen. Depositioner, som icke inom den i kungörelsen föreskrivna tid återlyfts av vederbörande, skola enligt sagda kungl. brev insändas till statskontoret. Rättsägare, som av gällande orsaker överskridit den utsatta terminen, har enligt brevet att anmäla sig hos statskontoret och behörigen styrka sin rätt till de depositionsmedel, han önskar återfå. Numera insändas deponerade medel, som icke inom föreskriven tid lyfts, i
