Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/293

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
9
Första lagutskottets utlåtande Nr 35.

Utskottets hemställan avsåg, såsom förut omnämnts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville skyndsamt verkställa utredning i de av utskottet angivna hänseenden samt för riksdagen framlägga det förslag vartill utredningen kunde föranleda.

I den reservation, vari .hemställdes att motionerna icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda, motiverade reservanterna sin ståndpunkt till nu förevarande spörsmål på följande sätt:

Vad angår det hushållningstekniska spörsmålet om förbud mot plockning av omogna lingon har detta spörsmål upprepade gånger varit föremål för utredning, varjämte detaljerade lagförslag i ämnet i anledning av skrivelser från riksdagen framlagts. Då frågan emellertid erbjudit utomordentliga svårigheter beträffande den praktiska utformningen, har icke något av de framlagda förslagen lyckats vinna riksdagens bifall. Den motionär, som nu ånyo fört fram spörsmålet, har icke lämnat något som helst nytt uppslag för frågans lösning. Utskottsmajoriteten synes för sin del närmast vilja förorda en bestämmelse, enligt vilken jordägaren skulle äga att hos landsfiskalen i orten utverka förbud vid bötesansvar att skörda omogna lingon å viss mark. Detta förslag synes emellertid minst lika omöjligt att realisera som de tidigare framlagda.


Såsom förut anförts förföll frågan på grund av kamrarnas skiljaktiga beslut.


I motionen II: 151 anföres beträffande frågan om åtgärder för förhindrande av skördandet av omogna skogsbär följande:

Ofta händer att kommande års bärskörd förstöres av bärplockare, som av obekantskap med förutsättningarna för avkastning oavsiktligt vålla skadegörelse. Ännu oftare händer det emellertid att bärplockare från städer och samhällen skörda bären för tidigt och att alltså den erhållna skörden blir av väsentligt sämre kvalitet än vad den kunde eller borde ha varit. Ett tillvaratagande av skogsbären på sådant sätt att en fullgod produkt skördas torde vara ett allas intresse åtminstone i nuvarande situation. Detta resultat torde mycket lätt kunna uppnås på så sätt att det uppdrages åt länsstyrelserna i länen att faställa dag då plockning av skogsbär å annans mark först må tillåtas, olika för olika bärslag, varvid hänsyn även borde tagas till skilda länsdelars olika förhållanden. Ett beslut i denna riktning skulle enligt vårt förmenande i nuvarande situation fylla de krav som ur folkförsörjningssynpunkt måste ställas på att största möjliga kvantitet värdefulla livsmedel tillvaratages för folkhushållets behov.


UtskottetDe förevarande motionerna avse två skilda spörsmål, nämligen dels den civilrättsliga frågan om rätten till skogsbären och dels den närmast hushållningstekniska frågan om åtgärder till förhindrande av att skogsbär plockas innan de blivit mogna. Båda dessa frågor ha, såsom framgår av utskottets redogörelse här ovan, tidigare vid upprepade tillfällen varit föremål för riksdagens prövning utan att dock enighet kunnat vinnas om det sätt på vilket frågorna böra lösas.

Vad angår frågan om jordägarens rätt till skogsbären å hans mark bör framhållas, att lagberedningen numera, efter slutförandet av arbetet med

revision av aktiebolagslagstiftningen, är sysselsatt med utredning rörande

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 9 saml. 1 avd. Nr 35.2
978 42