Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/325

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

.Första lagutskottets utlåtande Nr 37. 15 av de två kustartilleriregementena och vid Gotlands kustartillerikår, en vid Västkustens marindistrikt samt dessutom en vid vardera av krigsskolan å Karlberg, arméns underofficersskola, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet och flygkrigsskolan ävensom en vid kustflottan under sommarmånaderna och en för tjänstgöring på flottans långresefartyg, eller inalles 55 tjänster. Arvodena föreslogos till normalt 600 kronor vid regemente och vid krigsskolan å Karlberg, 400 kronor vid kår och flygflottilj samt vid arméns underofficersskola och flygkrigsskolan samt 200 kronor vid fristående kompani och vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, allt för år. Härvid gjordes emellertid avvikelse för Värmlands regemente, vid vilket årsarvodet för militärpastorn sattes till 400 kronor, och hänfördes Västkustens marindistrikt till samma klass som fristående kompani. För pastor vid kustflottan föreslogs arvodet till högst 1,350 kronor, att utgå med särskilt bestämt belopp för månad, och för pastor på flottans långresefartyg till 2,750 kronor, varav 750 kronor för kosthåll. Enligt vad av föredragande departementschefen vid förslagets framläggande särskilt uttalades, skulle militärpastors arvode icke behöva anlitas för bekostande av dennes resor till och från förläggningsplats, i den mån sådana resor i visst fall kunde erfordras, utan borde det få ankomma på Kungl. hiaj:t att på framställning av vederbörande truppförbandschef för sådant fall medgiva, att särskild ersättning finge utgå. De sakkunniga hade i sitt betänkande föreslagit, att kostnaderna för militärpastorernas arvoden, med undantag av arvodet till fartygspastorn, skulle bestridas ur kyrkofonden, närmare bestämt av det belopp om högst 400,000 kronor om året, som Kungl. Maj:t enligt bestämmelse i 6 § kyrkofondslagen ägde disponera för ersättningar för särskild prästerlig tjänstgöring inom riket och som dittills disponerats uteslutande för stifts- och kontraktsadjunkters verksamhet. Efter inhämtande av dåvarande chefens för ecklesiastikdepartementet mening beträffande en sådan anordning anslöt sig föredragande departementschefen till detta de sakkunnigas förslag men med den utvidgningen, att jämväl ifrågavarande fartygspastors arvode skulle bestridas av kyrkofondsmedel. Kostnaden för denne senares kosthåll, vilket han skulle äga att åtnjuta fritt ombord på långresefartyget, borde likväl belasta marinens mathållningsanslag. Likaså skulle enligt förslaget eventuella särskilda resekostnadsersättningar för militärpastorerna utgå av statsmedel. I detta sammanhang framhöll föredragande departementschefen därjämte, att det föreslagna sättet för bestridande av kostnaderna för militärpastorernas arvoden i fredsorganisationen icke borde medföra, att sådana särskilda kostnader av motsvarande slag, som kunde uppkomma för bestridande av själavården i fält under krigsförhållanden, jämväl skulle utgå av kyrkofondens medel. I den av Kungl. Maj :t genom propositionen föreslagna organisationen för bestridande av den ordinarie religionsvården vid försvarsväsendet inbegrepos icke, såsom nyss antytts, i Karlsborg och Boden förlagda truppförband och ej heller Stockholms och Karlskrona örlogsstationer. För dessa platser var nämligen den militära pastoralvården redan förut fast ordnad. I Karlsborg är sålunda kyrkoherden i församlingen tillika garnisonspastor och i Boden finnes en särskilt förordnad garnisonspastor. Vid de två örlogsstationerna ombesörjes den militära pastoralvården helt av prästerskapet i därvarande icketerritoriella militära församlingar, Skeppsholms församling och Karlskrona amiralitetsförsamling. Här ifrågavarande militärpräs