Första lagutskottets utlåtande Nr 5. 3 ett ingripande enligt upplösningslagen skulle helt fylla sitt ändamål erfordras sålunda ytterligare åtgärder, vilka skulle innebära en sådan inskränkning i de av författningen garanterade allmänna fri- och rättigheterna, att den måste väcka betänksamhet. Även mycket långt gående åtgärder kunna emellertid bliva nödvändiga, därest den samhällsskadliga verksamheten icke med andra medel kan stävjas. Det folkstyrda samhällets rätt att till det yttersta skydda sig mot upplösande krafter är lika oomtvistlig som statsmakternas skyldighet att övervaka och ingripa mot sådana krafter. I Även om någon överhängande fara för omstörtning av vårt statsskick icke kan anses vara för handen och sålunda ytterligt gående åtgärder för närvarande icke .allmänt framstå såsom ovillkorligen nödvändiga, synes dock en utbyggnad av samhällsskyddet vara välbetänkt. Det har kunnat fastställas, att under de senaste åren brott riktade mot rikets säkerhet förekommit eller planlagts i en icke obetydlig omfattning, delvis under ledning av utländska agenter. Det är anledning att observera, att i dessa brottsliga förehavanden deltagit åtskilliga personer, som tillhört eller tillhöra det kommunistiska partiet eller annat ytterlighetsparti. Det har också kunnat konstateras, att dessa partier genom sin verksamhet vållat svårigheter av utrikespolitisk art.<Det har därför befunnits önskvärt att stärka effektiviteten av den kontroll och övervakning, som nu utövas. I sådant syfte har en förstärkning av polisen ägt rum och ytterligare sådan kan övervägas. Därjämte övervägas åtgärder för effektivare övervakning av vissa tidningar och för snabbare ingripande mot dessa i förekommande fall. Även den straffskärpning, varom förslag nu framlägges, utgör som nämnts ett led i åtgärderna mot samhällsskadlig verksamhet. Frågan om att tillgripa mera vittgående mått och steg lärer bli beroende på huruvida de nu tillämnade åtgärderna. visa sig tillfyllest." l propositionen behandlas härefter frågan om ä n dr i n g i 8 k a p. 4 § strafflagen. - Förevarande lagrum upptager en straffbestämmelse för den som på visst angivet sätt framkallar fara för krig eller repressalier eller andra för riket skadliga åtgärder från främmande makts sida eller för främmande makts inblandning i rikets angelägenheter. De förfaranden som avses äro: överträdelse av bestämmelser givna till skydd för upprätthållandet av rikets fredliga förhållande till främmande makter; angrepp med våldsamma medel á främmande makts styrelseskick; offentliga smädelser mot främmande makt eller dess regering; offentligt skymfande av dess flagga eller vapen eller annat höghetstecken; ärekränkning eller annat brott mot främmande statsöverhuvud eller mot främmande makts sändebud här i riket; samt annan i lag eller författning förbjuden gärning. För straffbarliet fordras att gärningsmannen bort inse faran, och straffet är fängelse eller straffarbcte i högst två år. Brott mot bestämmelsen må dock ej åtalas av allmän åklagare utan Konungens tillstånd. I promemorian angående paragrafen crinrades inledningsvis om bestämmelsen i 8 kap. 14 §, vari bland annat straffbelägges spionerivcrksamhct som bedrives här i riket för främmande makts räkning men ej berör riket. I
