" Första lagutskottets utlåtande Nr 38. 9 Över livsmedelskommissionens förslag hava efter remiss yttranden avgivits av kommerskollegium och socialstyrelsen. Kommerskollegium har gjort vissa anmärkningar till förslagen om skärpning av straffskalan samt om rätt för kommissionerna att meddela handelsförbud, men i övrigt har, efter vad i yttrandet anföres, den verkställda granskningen icke föranlett någon erinran från kollegii sida. Socialstyrelsen har förklarat sig kunna i huvudsak tillstyrka bifall till de förslag i olika hänseenden, som framlagts i livsmedelskommissionens skrivelse. Styrelsen har dock gjort vissa erinringar i fråga om förslaget om rätt för kommissionerna att meddela handelsförbud. De i yttrandena framkomna erinringarna mot livsmedelskommissionens förslag angivas närmare å sid. 14-15 i propositionen. Vid remiss den 13 februari 1942 till lagrådet av upprättade lagförslag i ämnet anförde t. f. chefen för foikhushâllningsdepartementet, statsrådet Bergquist, följande: "Såsom chefen för folkhushållningsdepartementet framhöll i svar å en vid föregående års riksdag inom andra kammaren framställd interpellation angående ransoneringsförfattningarnas straffbestämmelser (andra kammarens protokoll nr 51 för den 17 - december 1941), torde de straffmöjligheter, som föreligga enligt gällande bestämmelser, få anses tillräckliga såvitt angår det stora flertalet förseelser på förevarande områden. Emellertid torde den gångna tidens erfarenheteruhava givit vid handen, att det för vissa fall skulle vara önskvärt att kunna inskrida med strängare påföljder än vad gällande författningar medgiva. Härvid bör särskilt beaktas, att under den ifrågavarande brottskategorien inrymmas företeelser av sins emellan mycket olika art: från rena bagatellförseelser till i vinningssyfte begångna gärningar av beskaffenhet att skada folkförsörjningen. I fråga om brott av sistberörda karaktär är det, särskilt i rådande skärpta försörjningsläge, av vikt att kunna inskrida med stränga påföljder. I detta sammanhang bör även framhållas, att det skärpta försörjningsläget i och för sig medför större frestelser till brott mot ransoneriugsföreskrifterna än tidigare. Med hänsyn till den inträdda förändringen i försörjningsläget synes det därför påkallat att nu upptaga frågan om utformningen av straffbestämmelserna till omprövning. Livsmedelskommissionen har föreslagit att för sådana fall av överträdelser mot ransoneringsförfattningarna m. m., där den tilltalade genom överträdelsen undandragit eller undanhållit eller åsyftat att undandraga eller undanhålla varuförråd av betydande myckenhet eller värde eller där eljest försvårande omtändigheter föreligga, straffet skall bestämmas till fängelse eller straffarbete i högst två år; överträdelsen skulle alltså, där omständigheterna vore försvårande, icke kunna sonas med endast böter. Vad till en början angår förslaget om höjning av straffskalans övre gräns från nuvarande sex månaders fängelse till slraffarbete i två år synes kommissio
