Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/359

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Första lagutskolfels ullfllande Nr 38. 23 (Kungl. Maj:ts förslag.-) (Utskoltds /örslag:) let ogillat eller fällande utslag upphävt av högre rätt, skall förbudet omedelbart hävas av kristidsmyndigheten. Har central kristidsmyndighet meddelat förbud enligt första stycket, mä annan central kristidsmyndighet som erhållit i samma stycke avsett bemyndigande, i den mån särskilda förhållanden därtill föranleda, utsträcka förbudet att gälla jämväl ransonerade varor hörande lill sistnämnda myndighets verksamhetsområde. Förbud, varom i denna paragraf förmäles, skall delgivas vederbörande i den ordning, som angående delgivning av stämning är stadgad. 2§. Förbud att saluhålla eller överlåta vara gäller så länge av Konungen meddelat förordnande, som i 1 § sägs, gäller med avseende å varan eller till dess förbudet dessförinnan av vederbörande centrala kristidsmyndighet upphäves. 3 §. Dä förbud meddelats jämlikt 1 § vare den, för vilken förbudet meddelats, berättigad att få de förråd av de av förbudet omfattade varorna, som han vid delgivningen av förbudet äger, inlösta genom vederbörande centrala kristidsmyndighets försorg mot skälig ersättning i den ordning och enligt de närmare bestämmelser i övrigt myndigheten meddelar. Vinnes ej enighet om ersättningen, skall denna bestämmas av riksvärderingsnämnden. 1 4 §. Saluhåller eller överlåter någon vara i strid mot förbud, som i 1 § sägs, straffes med dagsböter eller fängelse. 5 §. Fälles någon till ansvar jämlikt 4 § skall domstolen, där ej särskilda förhållanden till annat föranleda, förklara gods eller penningar, som den till- talade i samband med överträdelsen mottagit, ävensom de förråd av de av förbudet omfattade varorna, som den tilltalade äger eller innehar, förverkade eller, om egendom som sålunda skolat förklaras förverkad ej kan tillrättaskaffas, förplikta den tilltalade att utgiva dess värde. Äges varuförråd, som i föregående stycke avses, av annan än den tilltalade, må förrådet icke förklaras förverkat med mindre ägaren, där han är känd och anträffbar med stämning, erhållit underrättelse om målet i den ordning, som angående delgivning av stämning är stadgad.