Första lagutskottets utlåtande Nr 41. 3 Enligt 5 § lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska föreningar må medlemmarna i en förening, uteslutande eller till en del, utgöras av bolag, föreningar, kommuner eller andra samfälligheter eller stiftelser. Beträffande styrelseledamot stadgas i 20 §, att han skall vara medlem i föreningen. Där bolag eller annan samfällighet eller stiftelse är medlem i föreningen, må dock ledamot av den samfällighets eller stiftelses styrelse eller delägare i samfälligheten vara ledamot av föreningens styrelse. Enär lagen förutsätter att styrelseledamot skall vara fysisk person, kan samfällighet såsom sådan icke vara styrelseledamot. Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter utövas enligt 34 § å föreningssammanträde. Å detta äger enligt 36 § varje medlem deltaga, om ej annorlunda finnes bestämt i stadgarna. Enligt 39 a § må i stadgarna bestämmas, att föreningssammanträdes befogenhet, i vad rörer andra frågor än vissa i 42 § 1 mom. angivna, skall helt eller delvis utövas av därtill utsedda föreningsmedlemmar. Sammanträde, som hålles av sådana ombud, skall anses såsom föreningssammanträde. Till skillnad från vad som gäller om föreningssammanträde må dock rösträtt ej överlåtas. Denna paragraf tillkom genom lag den 23 mars 1928. Anledningen därtill var, att ett betydande antal ekonomiska föreningar erhållit den omfattning i avseende å såväl medlemsantal som verksamhetsområde, att anordningen med beslutanderätten i föreningsangelägenheter överlämnad åt föreningssammanträde, därisamtliga medlemmar ägde deltaga, i många fall visat sig hinderlig för föreningsverksamheten. Enligt den lydelse 39 a § hade i det till lagrådet remitterade förslaget skulle föreningssammanträdes befogenhet kunna utövas av därtill utsedda "personerm Lagrådet anmärkte, att det svårligen kunde anses behövligt eller lämpligt att uppdraga föreningssammanträdes befogenhet åt andra än föreningsmedlemmar. Med anledning av lagrådets anmärkning ändrades förslaget så att allenast medlemmar i föreningen finge utses till ombud. I skrivelse den 3 april 1941 (nr 153) har riksdagen, under åberopande av första lagutskottets utlåtande nr 28, anhållit, att Kungl. Maj:t ville taga under övervägande frågan om villkoren för behörighet att utses till ombud vid sammanträde som avses i 39 a § samt för riksdagen framlägga det förslag, som därav kunde föranledas. Lagutskottets utlåtande föranleddes av två inom riksdagen väckta likalydande motioner, nr 13 i första kammaren av herrar Bondeson och Mannerskantz samt nr 26 i andra kammaren av herrar Liedberg och Norup. I motionerna anfördes bl. a. att - medan 20 § lagen om ekonomiska föreningar medgåve att medlem i en till en ekonomisk förening ansluten förening kunde väljas till ledamot i den ekonomiska föreningens styrelse - 39 a § lade hinder i vägen, att medlem i underföreningen valdes till sådant ombud som i sistnämnda paragraf avses. Till det regelmässigt viktigare uppdraget såsom styrelseledamot i en ekonomisk förening kunde sålunda väljas den som allenast vore medlem av den anslutna föreningen. Däremot kunde han ej väljas till ombud vid ett föreningssammanträde, konstituerat jämlikt 39 a §,
