Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/402

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

10 Första lagutskottets utlåtande Nr 43. Daco har med hänsyn till det nuvarande läget ej funnit skäl att framställa invändningar av principiell natur mot de allmänna principer, varpå förslaget vilar. Daco anser sig emellertid kunna förorda förslaget endast under förutsättning att en blivande lagstiftning erhåller rent provisorisk karaktär. Svenska patentombudsföreningen har framhållit, att den väl insåge behovet för det allmänna att erhålla förfoganderätt över för rikets försvar särskilt betydelsefulla uppfinningar på ett tidigare stadium än nu år möjligt, men anser förslaget i vissa hänseenden beskära uppfinnarens och patentsökandens fria dispositionsrätt i högre grad än som kunde anses erforderligt. Svenska industriens patentingenjörers förening har medgivit att det kan förekomma fall, då det för rikets försvar måste anses vara av vital betydelse, att en lag av den allmänna art som nu föreslagits står statsmakterna till förfogande. I regel måste emellertid enligt föreningens mening förutsättas, att hithörande frågor skulle finna en betydligt mera effektiv och för samtliga lojalt intresserade parter mera tillfredsställande lösning genom överenskommelse mellan parterna på frivillighetens väg. Föreningen anser ej att patentutredningens förslag tillfredsställer kravet att en sådan lag ej skall innebära mera kännbara ingrepp för den inhemska industrien än som oundgängligen påkallas av omständigheterna. Av svenska uppfinnareföreningens styrelse har uttalats, att en lagstiftning enligt det framlagda förslaget komme att i hög grad motverka patentlagstiftningens syfte att befrämja uppfinnareverksamheten och därmed den tekniska utvecklingen. En uppfinnare kunde ej känna sig genom patentansökning i Sverige få samma tryggade rättsställning, som svensk lag hittills tillerkänt honom, och dessutom kringskures den svenske uppfinnarens rätt att tillgodogöra sig de förmåner som enligt främmande länders patentlagstiftning eljest stode honom till buds. I den mån detta verkade hämmande på uppfinnareverksamheten, motverkades förslagets eget syfte att stärka försvarsberedskapen. De föreslagna bestämmelserna angående ej patentsökta förfaranden och anordningar kunde ej undgå att verka störande på det tekniska forskningsarbetet och att framskapa en för det svenska näringslivets utveckling menlig känsla av otrygghet särskilt i förhållandet mellan ett företags ledning och de vid företaget anställda. Den föreslagna lagens effektivitet kunde vidare starkt betvivlas. Å andra sidan hade styrelsen full förståelse för att samhällets krav ginge före uppfinnarnas privata intressen och att en uppfinnares enskilda rätt vore av underordnad betydelse gentemot vad landets försvar och försörjning krävde samt ville ingalunda avstyrka en lagstiftning i förslagets riktning, om därmed fördelar, som åtminstone uppvägde uppkommande olägenheter, kunde antagas stå att vinna. Men förslaget syntes i vissa avseenden gå längre än behovet krävde och därvid i vissa fall rent av kunna motverka sitt eget syftemål. Uttalande i sistnämnda riktning har även gjorts av Jernkontoret. Svenska teknologföreningen har uttalat, att förslaget gåve anledning till vägande invändningar. Följande punkter i förslaget vore i första hand ägnade att framkalla alIvarliga erinringar, nämligen svårigheten att, sedan ytterligare granskningsmyndigheter inrättats, upprätthålla åt patentsökande nu