14 Första lagutskottets utlåtande Nr 43. ta område. Att en sådan lagstiftning hittills saknats, har varit en kânnbar brist i vår beredskap. , Det är av stor vikt, att lagstiftningen ej medför onödig inskränkning i näringslivets rörelsefrihet. Här ankommer det emellertid kanske mest på lagstiftningens tillämpning. Lagstiftningen bör ej tagas i anspråk för tvångsåtgärder annat än när det är fråga om uppfinningar, förfaranden eller anordningar av större betydelse samt frivillig överenskommelse på rimliga villkor ej kan uppnås, och dylika ingripanden böra alltså utgöra undantag. Såsom framhållits av patentutredningen och i yttrandena har den svenska industrien i regel lojalt samverkat med statsorganen för att nå bästa möjliga tekniska resultat i försvarets och folkförsörjningens intresse. Att en tvångslagstiftning likväl föreslås innebär intet underkännande av det värde som legat i detta samarbete. Jag hyser den förvissningen att samförståndet i landets intresse även i fortsättningen kommer att bestå. Tvångslagstiftningen erfordras för de fåtaliga men stundom viktiga fall, där vederbörande icke vill godvilligt deltaga i samarbetet. Det förtjänar att erinras, att bestämmelser av den natur som patentutredningen föreslagit redan utfärdats i åtskilliga främmande länder. Såsom jag nyss framhållit torde utöver vad patentutredningen föreslagit böra meddelas ett allmänt förbud mot att utan tillstånd yppa uppfinningar samt andra förfaranden och anordningar som ha särskilt avseende å krigsmateriel. Detta tillägg påkallar bland annat väsentliga ändringar i den redaktionella utformning som utredningen givit sitt förslag. Även i sakligt hänseende återverkar det på förslaget i övrigt. Med hänsyn till vad i yttrandena anförts torde detta jämväl i andra hänseenden böra kompletteras eller jämkas. I överensstämmelse med det anförda har inom justitiedepartementet utarbetats förslag till lag med särskilda bestämmelser om uppfinningar av betydelse för rikets försvar eller folk/örsörjningen m. m. Den föreslagna lagen torde böra få karaktären av fullma ktslag. Stadgande härom har upptagits såsom inledande bestämmelse under 1 §. Lagens bestämmelser böra såsom patentutredningen föreslagit vara tillämpliga ej blott på tekniska nyskapelser av betydelse för f ör svaret utan även - till viss del - å sådana nyskapelser av betydelse för fo l kf ö r s ö r j n i n g e n. De bestämmelser som i sistnämnda hänseende komma i fråga äro reglerna om granskning av patentansökningar, om upplysningsplikt samt om expropriationsåtgärder som ej innefatta avstående av all rätt till uppfinningen, förfarandet eller anordningen i fråga. Däremot har jag i likhet med patentutredningen icke funnit skäl att utsträcka bestämmelserna om hemlighållande till försörjningsuppfinningar. Såsom 2 § ha upptagits bestämmelser om g r a n s k n i n g a v p a te n tansökningar. Denna uppgift torde böra tillkomma en särskild granskningsnämnd. Härigenom vinnes större garanti än enligt patentutredningens förslag för en jämn och i övrigt lämplig handläggning av ärendena. Nämn
