Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/437

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Första lagutskottets utlåtande Nr 45. 3 den ärliga uppgift, som Överförmyndaren har att avgiva, skall granskas av rätten eller domaren. I fråga om förteckningen stadgas, att den skall utan dröjsmål granskas samt återsändas till Överförmyndaren, försedd med bevis om granskningen. Med lämpliga tidsmellanrum skall ock rätten eller domaren infordra och granska den av Överförmyndaren förda förmynderskapsboken, Där det finnes lämpligt, äger rätten eller domaren verkställa särskild inspektion för utövande av tillsyn, att Överförmyndaren väl förvaltar sin befattning. De nu återgivna föreskrifterna om tillsyn över förmynderskap gälla även i det väsentliga beträffande godmanskap, som enligt fönnynderskapslagen anordnas för sjuka, bortovarande m. fl. Enligt 11 kap. 6 § förmynderskapslagen skall sålunda den närmaste tillsynen över god mans förvaltning tillkomma Överförmyndaren, och i 7 § samma kapitel stadgas, att rätten skall utöva tillsyn över de godmanskap som enligt lagens bestämmelser skola inskrivas hos rätten. - l Stockholm gälla delvis andra regler i fråga om kontroll övei förmynderskap och godmanskap. Sedan mitten av 1600-talet har i huvudstaden funnitsáett särskilt kontrollorgan, förmyndarkammaren. Före tillkomsten av den nya förmynderskapslagen år 1924 var detta den enda mera fasta organisationen för sådan kontroll i Sverige. Då omhänderhade förmyndarkammaren i stor utsträckning jämväl förvaltningen av de omyndigas egendom, i det att förmyndarna i Stockholm hade skyldighet att hos förmyndarkammaren placera de omyndigas kontanta tillgångar och deponera deras värdepapper. Förmyndarkammarens uppgift såsom medelsförvaltare avvecklades genom 13 § i promulgationslagen till förmynderskapslagen, och enligt samma lagrum skulle även förmyndarkammarens Övriga funktioner efter en övergångstid upphöra. Denna paragraf stadgade i sin ursprungliga lydelse, att för Stockholms stad skulle, intill dess Konungen annorlunda förordnade, Överförmyndare icke utses. Under tiden skulle vad som stadgats om Överförmyndare i stället gälla i fråga om förmyndarkammaren eller, för vissa fall, ledamot av förmyndarkammaren, någon dess tjänsteman eller annan lämplig person som rådhusrätten förordnade. Sedan den nya förmynderskapslagen trätt i kraft, verkställdes utredning rörande det definitiva ordnandet av överförmyndarskapet i Stockholm som ledde till en lag den 19 maj 1933 om ändrad lydelse av 13 § i promulgationslagen. Lagändringen innebar, att förmyndarkammaren icke skulle ersättas med Överförmyndare utan bihehållas för framtiden såsom organ för kontrollen över förmynderskap och godmanskap i Stockholm. Nämnda paragraf i promulgationslagen innehåller i sin nuvarande lydelse bl. a. följande bestämmelser. I Stockholms stad skall Överförmyndare icke utses, utan vad som är stadgat om Överförmyndare skall i stället gälla i fråga om förmyndarkammaren. Dock må frågor om samtycke, tillstånd eller förordnande, varom sägs i 8 kap. 5, 8, 9, 10, 11 a och 13 §§ förmynderskapslagen, upptagas och avgöras av viss ledamot av förmyndarkammaren, någon dess tjänsteman eller annan lämplig person som rådhusrätten förordnar.