Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/445

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Första lagutskottets utlåtande Nr 45. 11 hand bör det ankomma på advokatfiskalen vid hovrätten att fullgöra kontrollen över förmyndarkammaren med skyldighet för honom att göra anmälan till hovrätten, när dess ingripande erfordras. Vad härefter angår frågan om inskränkning i rätten för ledamot av förmyndarkammaren och vissa andra befattningshavare därstädes att innehava förmynderskap eller uppdrag som god man torde visserligen, såsom Svea hovrätt ansett, behovet av en sådan inskränkning minskas, om hovrätten utses till kontrollorgan över förmyndarkammaren. Det torde likväl, icke minst av hänsyn till rådhusrättens och förmyndarkammarens anseende hos allmänheten, vara angeläget att förhindra, att befattningshavare, som är anknuten till förmyndarkammaren, av rådhusrätten förordnas till förmyndare eller god man. Däremot bör helt naturligt hinder icke föreligga att innehava förmynderskap enligt lag, d. v. s. för barn eller adoptivbarn. I den mån i övrigt föreligger behov av undantag från förbudet torde detta behov kunna tillgodoses genom stadgande att sådant undantag må medgivas av hovrätten. Skyldighet att avsäga sig förmynderskap eller godmanskap synes icke böra stadgas i detta sammanhang. Med hänsyn till hovrättens uppsikt över förmyndarkammaren torde man kunna underlåta att giva något särskilt stadgande om entledigande eller avsägelse för nu ifrågavarande fall. Denna uppsikt synes också erbjuda erforderlig garanti ur de särskilda synpunkter som överståthållarämbetet anlagt. I fråga om förordnande av boutredningsman synas av skäl som de sakkunniga anfört några särbestämmelser icke böra meddelas för Stockholms rådhusrätt. " Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Förevarande proposition avser dels ändrade bestämmelser rörande tillsynen över förmynderskapsvården i Stockholm, dels ock inskränkningi rätten för ledamöter av förmyndarkammaren och vissa andra befattningshavare därstädes att innehava uppdrag som förmyndare eller god man. I förstnämnda hänseende åsyftar förslaget att för huvudstadens vidkommande anordna en motsvarighet till den uppsikt över överförmyndarverksamheten, som i övriga delar av landet utövas av förmynderskapsdomstolen men i huvudstaden på grund av identiteten mellan förmyndarkammaren och förmynderskapsdomstolen ej kan äga rum. Enligt förslaget skall motsvarande tillsyn över förmyndarkammaren utövas av Svea hovrätt. Inom utskottet har ifrågasatts huruvida icke det avsedda syftet att ernå en effektivare kontroll över förmynderskapsvården i huvudstaden skulle kunna bättre tillgodoses genom en omläggning av överförmyndarorganisationen efter de regler som gälla för landet i övrigt. Då emellertid Kungl. Maj:ts förslag synes innebära en för närvarande godtagbar lösning av frågan om tillsynen över förmynderskapsvården, har utskottet ansett sig kunna tillstyrka bifall till förslaget i denna del. Vad angår det i propositionen föreslagna förbudet för Stockholms rådU tokottet