Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/46

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

16 Första lagutskottets utlåtande Nr 5. (Kungl. Maj.ts /örslag.) (Uffikflffefß föfslflfl) 28 §. Var som vet sådant brott, varom i någon av 1, 2, 6-14, 14 a och 17-20 §§ sägs, å färde vara och det ej i tid upptäcker, dömes till fängelse eller till straffarbete i högst fyra år; om å brottet efter lag kan följa böter, må ock för underlåtenhet att det upptäcka till böter dömas. Har någon skälig anledning antaga att sådant brott är å färde och uppenbarar han ej de omständigheter som äro honom kunniga, straffes hogst med straffarbete i två år. - Make, trolovad, syskon, skyldeman i rätt upp- eller nedstigande led, den som med den brottslige i första svågerlag lika nära förenad är, adoptivföräldrar eller adoptivbarn, fosterföräldrar eller fosterbarn må ej till straff fällas efter denna paragraf, där brottets upptäckande icke utan angivelse till åtal kunnat ske. 29 §. Vad i 17 § andra stycket, 22 och 24-26 §§ sägs om främmande makt skall gälla jämväl den som handlar i främmande makts intresse. 29a§. Förövas brott, som i någon av 3-5, 9-16, 19-22, 26 och 28 §§ sägs, eller försök till brott, som i 11 eller 20 § avses, eller sådan stämpling eller förberedelse till högförräderi, som i 24 och 25 §§ omförmäles, under tid då riket befinner sig i krig må, där straffarbete i sex år eljest utgör högsta straff, straffet höjas till straffarbete i tio år, där straffarbete i två år eller fyra år eljest utgör högsta straff, straffet höjas med straffarbete i två år utöver vad utsatt är, där straffarbete kan följa, lägre straff tillämpas endast då omständigheterna äro synnerligen mildrande, samt där fängelse eljest är utsatt såsom högsta straff, dömas till straffarbete i högst två år. Där brott, som i 21 § sägs, förövas vid krig, må till lägre straff än fängelse ej dömas. Gör någon vid krig sådan gärning av oaktsamhet, dömes till fängelse eller straffarbete i högst två år eller, där brottet är ringa, till böter. Där det med hänsyn till krigsfara, vari riket befinner sig, eller andra av krig föranledda utomordentliga förhållanden finnes påkallat, äger Konungen förordna att vad i denna paragraf stadgas med avseende å brott som begås vid krig jämväl skall äga tillämpning beträffande brott som förövas under viss annan tid.