Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/557

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

- Första lagutskottets utlåtande Nr 54. 15 icke skall anses utgöra hinder däremot. Då det vidare icke bör vara uteslutet att meddela föreskrifter till skydd för ett planerat företag, synes ordet "befintligt" böra utgå. Slutligen torde syftet med stadgandet tydligare framgå, om orden åsamkas olägenhet utbytas mot hindras i sin utveckling". Att föreskrift till annat företags skydd av Kungl. Maj:t meddelas enligt nu berörda bestämmelse utesluter icke, att företaget kan bliva berättigat till er= sättning av koncessionsinnehavaren för skada eller intrång; Från 62 § i förslaget torde till 56 § böra flyttas stadgandet, att Kungl. Maj:t äger bestämma, i vilken omfattning skifferfyndigheten må utnyttjas, samt föreskriva att fyndigheten, för att koneessionen skall äga bestånd, skall utnyttjas i viss av Kungl. Maj:t angiven omfattning. Av skäl som kommer att angivas vid behandling av 62 § torde ändrade dylika bestämmelser böra kunna meddelas efter det koncession lämnats. Slutligen synes Kungl. Maj:t böra äga att meddela föreskrift om markens återställande i lämpligt skick eller till skydd för allmänna eller enskilda intressen i övrigt" 58 och 59 §§. Beträffande koncessionens innebörd erinras i promemorian att med avseende å stenkolsfyndighet gäller, att den som erhållit koncession skall äga uteslutande rätt att, med de villkor och inskränkningar lagen innehåller, inom det område koncessionen omfattar eftersöka samt bearbeta och tillgodogöra sig därstädes befintliga stenkolsfyndigheter ävensom de eldfasta leror, vilka förekomma i sammanhang med sådana fyndigheter. Även övriga på djupet anträffade mineraliska ämnen inom området för konces- sionenmå brytas, i den mån sådant är erforderligt för arbetets ändamålsenliga drivande. Beträffande dem meddelas emellertid vissa särskilda bestämmelser. En sådan vidsträckt rätt som först nämnts har icke med avseende å alunskiffer ansetts böra givas den som erhållit koncession för utvinnande av olja. Alunskiffer användes även för andra ändamål. Det syntes icke skäligt att redan genom koncessions meddelande avstänga jordägaren eller den som innehade jordägarens rätt från möjlighet att bryta skiffer för dylikt ändamål. Koncessionen syntes därför i första hand icke böra innebära mera än att koncessionsinnehavaren framför annan vore berättigad att eftersöka och tillgodogöra sig olja ur skiffern. Å andra sidan vore* att märka, att brytning av alunskifferfyndigheter t. ex. i samband med kalkbränning kunde tänkas medföra väsentliga olägenheter för koncessionsinnehavaren. Det vore därför nödvändigt, att denne på något sätt kunde förekomma att .fyndigheten t. ex. avskures genom en lokal brytning. Ett sådant skydd syntes kunna givas genom anknytning till bestämmelserna om inlösen av mark. Koncessionsinnehavaren borde emellertid icke först med inlösningen erhålla en mera omfattande rätt än förut. Redan anvisandet enligt 12 § av visst område för arbete i dagen som skulle lösas borde stärka hans ställning. I promemorian föreslås alltså, att