12 Första lagutskottets utlåtande Nr 55. vara i stånd att likvidera varan före leveransen. Möjligheten att belåna spånadslinet och hampan, medan det kvarligger hos odlaren, skulle därför bidraga till att underlätta verksamheten. Enligt vad jag inhämtat är lånebehovet särskilt starkt framträdande i fråga om 1942 års skörd. Vissa planerade beredningsanstalter beräknas nämligen kunna tagas i bruk först omkring den 1 maj 1943. De odlare, som tillhöra dessa beredningsanstalters upphandlingsområde, kunna sålunda i allmänhet icke vinna avsättning för sina skördar av spånadslin eller hampa förrän en avsevärd tid efter det 1942 års skörd bärgats. - l fråga om oljeväxter torde åtminstone för närvarande. icke föreligga samma lånebehov som beträffande spånadslin och hampa. Produkten av dessa växtslag, det oljerika fröet, kan nämligen utan några mera dyrbara anordningar utvinnas och försäljas i nära anslutning till skörden. I likhet med. statens linnämnd anser jag alltså icke för närvarande behov föreligga att göra lagstiftningen tillämplig även å oljeväxter. Däremot vill jag förorda, att möjlighet beredes till den ifrågasatta panträtten i spånadslin och hampa. - Reglerna för ifrågavarande panträtt i spånadslin och hampa torde i väsentliga hänseenden kunna göras analoga med dem som gälla enligt 1924 års lag om viss panträtt i spannmål. Den rätt, vartill förevarande panträttsupplåtelse skall giva upphov, bör alltså så mycket som möjligt jämställas med en handpanträtt. I likhet med vad som gäller enligt 1924 års lag bör såsom förutsättning för upplåtelse av panträtt i spånadslin eller hampa gälla, att föremålet för panträtten utvunnits i upplåtarens egen jordbruksdrift och befinner sig i upplåtarens besittning. Den föregående framställningen giver vid handen, att det är önskvärt att jämväl vissa sammanslutningar av jordbrukare, nämligen sådana som äga eller driva lin- eller hampberedningsanstalter, äga möjlighet att meddela panträttsupplåtelser i spånadslin eller hampa. I överensstämmelse med bestämmelserna i 1924 års lag synes därför sammanslutning, som helt eller till övervägande del består av jordbrukare, böra kunna upplåta panträtt i vara, som utvunnits i delägares jordbruksdrift och befinner sig i delägarens eller sammanslutningens besittning. Beträffande spannmål gäller enligt 1924 års lag, att panträtt. visserligen kan upplåtas såväl i tröskad som otröskad vara men att panträtt, som upplåtits i otröskad spannmål, efter tröskningen endast omfattar den därvid utvunna spannmålen och alltså icke halmen. I fråga om spånadslin och hampa ligger emellertid en avsevärd del av värdet just i halmen. Linets frö och halm torde med nu gällande fröpriser ha ungefärligen samma värde, medan värdet av hampans halm vida överstiger värdet av det frö som kan utvinnas av denna växt. Vid sådant förhållande synes det uppenbart, att en panträtt, som upplåtits i otröskat spånadslin eller otröskad hampa,
