2 Första lagutskottets utlåtande Nr 56. temporärt förbud mot prishöjning utan tillstånd. Kungl. Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer, äger vidare enligt 3 § fastställa normalpriser å förnödenheter och transporter, varjämte Kungl. Maj:t enligt 5 § äger fastställa maximipris å viktigare förnödenheter ävensom å transporter. Enligt 4 § första stycket äger Kungl. Maj:t föreskriva, att rätt att yrkesmässigt köpa eller sälja viss förnödenhet skall tillkomma endast den som är medlem av viss sammanslutning (tvångskartellering) eller som före viss dag yrkesmässigt köpt eller sålt förnödenheten i fråga (nyetableringsspärr). Meddelas föreskrift om tvångskartellering skall enligt 4 § andra stycket, där ej särskilda förhållanden till annat föranleda, rätt att köpa eller sälja förnödenheten medgivas jämväl den, som förbinder sig att ställa sig till efterrättelse de villkor som i anledning av lagen uppställts för medlem av sammanslutningen beträffande rätten att köpa eller sälja förnödenheten. Föreskrift angående nyetableringsspärr må, enligt 4 § sista stycket, meddelas endast då särskilda skäl därtill äro. Vidare har i 6 § upptagits ett allmänt förbud mot prisocker. I 7 § föreskrives, att om för förnödenhet gäller visst pris, som enligt lagen ej må överskridas eller må överskridas endast efter tillstånd, eller om någon till myndighet gjort särskild utfästelse beträffande högsta pris, till vilket förnödenhet må av honom säljas, såsom villkor för förnödenhetens försäljning ej må - i vidare mån än som överensstämmer med offentlig myndighets anordning - fordras att jämväl annan förnödenhet inköpes. Vidare stadgas i 8 § rätt för myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer, att föreskriva skyldighet för den, som yrkesmässigt köper eller säljer viss förnödenhet eller som driver transportrörelse, att lämna vissa uppgifter samt att förete handelsböcker och affärshandlingar; underlåter någon att fullgöra vad honom sålunda åligger, äger länsstyrelsen förelägga vite och i förekommande fall förordna om vitets uttagande. I 9 § upptagas vissa ytterligare bestämmelser om uppgiftsplikt, varjämte i 10 § stadgas rätt för länsstyrelse i vissa fall att förordna om tvångsförsäljning av maximiprissatt förnödenhet. Enligt 11 § äger myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer, att beträffande detaljhandel med förnödenhet meddela ordningsföreskrifter, som må vara ägnade att motverka oskälig prisstegring eller att ordna tillförsel, saluhållande eller förbrukning av förnödenheten. Slutligen hava i 12 och följande paragrafer upptagits vissa ansvarsbestämmelser m. m. Nämnas må, att enligt 12 § sista stycket domstolen äger, efter ty skäligt finnes, förplikta den dömde att utgiva värdet av taget eller betingat vederlag eller värdet av förnödenhet, som undanhållits. Statens priskontrollnämnd har i särskilda, av lagutkast åtföljda skrivelser den 24 oktober 1941 och den 7 februari 1942 framlagt förslag till vissa ändringar i prisregleringslagen, vilka förslag närmare motiverats i två vid skrivelserna fogade promemorior. I skrivelsen den 24 oktober 1941 föreslår priskontrollnämnden, att även andra tjänster än transporttjänster skola föras in under prisregleringslagen, att bestämmelser införas i syfte att möjliggöra förhindrande av onödig mel
