Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/585

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Första lagutskottets utlåtande Nr 56. 5 Beträffande spörsmålet om förhindrande av onödig mellanhandel samt frågan om bibehållande av maximipriset som särskild prisform anför departementschefen - efter att hava redogjort för priskontrollnämndens förslag om förbud mot s. k. kedjehandel - bland annat: "l rådande läge är det av vikt, att onödig, prisfördyrande mellanhandel såvitt möjligt förhindras. Emellertid finner jag det synnerligen tveksamt om den föreslagna lagstiftningen härvidlag kan medföra positivt resultat. Lagbestämmelser med så obestämt innehåll som de föreslagna lämna icke sådan vägledning åt allmänheten, att bestämmelserna kunna få någon egentlig betydelse i regleringshänseende. Detta torde även bekräftas av erfarenheterna från förra världskriget. Å andra sidan bör beaktas; att den föreslagna lagstiftningen kan medföra vissa svårigheter för den lojalt arbetande handeln. Såsom bl. a. Sveriges grossistförbund och Sveriges köpmannaförbund framhållit, kan nämligen en mellanhandel inom samma led av distributionen i en del fall vara kommersiellt berättigad. Den föreslagna bestämmelsen skulle emellertid i viss män kunna vara till hinder även för dylik fullt korrekt mellanhandel. Vidare må understrykas den allmänna känsla av osäkerhet angående vad som är tillåtet eller icke tillåtet, som skulle bliva följden av den föreslagna lagstiftningen. Med hänsyn till det anförda finner jag det önskvärt, att man anlitar andra vägar för att komma till rätta med de av priskontrollnämnden påtalade missförhållandena. Härvid erbjuda sig i första hand de av nämnden själv anvisade utvägarna, nämligen dels organiserande av marknaden genom meddelande av föreskrift enligt 4 § prisregleringslagen (tvångskartellering respektive nyetableringsspärr) dels ock utvidgat samarbete med respektive näringsorganisationer; att möjligheterna i sistnämnda hänseende äro betydligt större nu än under förra världskriget är uppenbart. Ytterligare må nämnas att - såsom bl. a. kommerskollegium framhållit - icke önskvärd mellanhandel med importvaror i viss utsträckning torde kunna förhindras genom UDP ställande av lämpliga försäljningsbestämmelser såsom villkor för import. Även bör framhållas, att på sätt livsmedelskommissionen anfört kedjehandel i viss utsträckning kan förhindras genom handelsreglering eller genom fastställande av normalpriser eller genom en kombination av nämnda metoder. Erfarenhetema under den förflutna tiden torde likväl hava givit vid handen, att de enligt gällande. Iag förefintliga möjligheterna icke under alla förhållanden äro tillräckliga, när det gäller att hindra uppkomsten av en onödig, prisfördyrande mellanhandel. Härvid bör särskilt uppmärksammas att - enligt vad som uttalades under förarbetena till 1939 års prisregleringslag - sådan sammanslutning, varom i 4 § under 1) i nu gällande lag förmäles, i princip skall vara skyldig att till medlem antaga envar, som förbinder sig att ställa sig till efterrättelse de av den statliga kontrollmyndigheten för sammanslutningen meddelade föreskrifterna. Vidare bör beaktas att, likaledes enligt vad under förarbetena uttalades, en sådan nyetableringsspärr, som