8 Första lagutskottets utlåtande Nr 56. Sveriges köpmannaförbund har i sitt remissyttrande riktat vissa anmärkningar mot utfästelsepriset såsom sådant. I anledning av vad förbundet anfört vill jag framhålla, att något hinder icke torde föreligga att reglera priset å viss vara efter olika metoder för skilda led av omsättningen. I varje särskilt fall bör den regleringsform användas, som med hänsyn till förhållandena är mest lämplig. Även förbundet synes medgiva, att utfästelsepriset är den i vissa fall smidigaste formen för bindning av priserna. Jag vill vidare understryka, att utfästelsepriset under alla förhållanden måste anses såsom ett mindre ingrepp än åsättandet av normalpris. Ytterligare må tilläggas, i anledning av vad förbundet anfört angående lämpligheten av att näringsidkaren på förhand underrättas om att utfästelsen icke kan återtagas och att överträdelse av utfästelsen är straffbelagt, att enligt 5 § tillämpningskungörelsen till prisregleringslagen (SFS 1941: 656) i utfästelsen särskilt skall angivas, att utfästelsen avgivits jämlikt 7 § prisregleringslagen och under straffansvar som i nämnda lag Sägs" lfråga om retroaktiv tillämpning av meddelade prisföreskrifter föreslog priskontrollnämnden, att i 3 § pnisregleringslagen måtte intagas ett stadgande av följande lydelse: "Har avtal om försäljning av förnödenhet eller utförande av tjänst, för vilken normalpris fastställts, träffats innan bestämmelserna därom trätt i kraft, skola nämnda bestämmelser ändock äga tillämpning, där i anledning av avtalet förnödenheten avlämnas eller tjänsten utföres efter bestämmelsernas ikraftträdande, dock att vad nu sagts icke skall gälla, där betalningen för förnödenheten eller tjänsten erlagts eller skolat erläggas före sistnämnda tidpunkt" Departementschefen har på denna punkt anfört följande: "Onekligen kan det vara förenat med vissa olägenheter att meddelade prisbestämmelser icke äga tillämpning å sådana avtal, som ingåtts före bestämmelsernas utfärdande. Dessa olägenheter, vilkas betydelse dock icke bör överskattas, få vägas mot de nackdelar som äro förenade med den motsatta principen d. v. s. att prisbestämmelserna skulle gälla även i fråga om redan ingångna men ännu icke fullgjorda avtal. Härvid är till en början att märka - vilket även under remissförfarandet understrukits - att en dylik retroaktiv tillämpning av bestämmelserna skulle innebära ett avsteg från allmänt tillämpade rättsgrundsatser. Vidare må framhållas, att den föreslagna retroaktiva lagtillämpningen skulle drabba ej blott sådana avtal, som må hava tillkommit i syfte att kringgå en förväntad prisreglering, utan även lojala försäljningsavtal i den mån dessa innehölle prisbestämmelser avvikande från de genom prisregleringen fastställda. Med hänsyn härtill synes mig priskontrollnämndens förslag icke böra bifallas med mindre olägenheterna av det nuvarande systemet äro starkt framträdande. Vad i ärendet förekommit synes knappast giva belägg för att så skulle vara fallet. Jag finner mig därför icke kunna förorda en regel, enligt vilken meddelade prisbestämmelser principiellt skulle äga tillbakaverkande kraft. Ej heller finner jag mig böra biträda det i ett par remissyttranden framkomna förslaget, att meddelade
