Första lagutskottets utlåtande Nr 57. 3 "Frågan om en allmän revision av den auktorrättsliga lagstiftningen är för närvarande föremål för utredning, såsom angivits i det föregående. Bland de olika problem, som därvid komma under omprövning, är även spörsmålet om förlängning av den i vår nuvarande lagstiftning stadgade trettioåriga skyddstiden. På grund av de förhållanden, som råda i våra grannländer, kan emellertid denna utredning, som åsyftar att få till stånd en gemensam nordisk lagstiftning, icke slutföras under den närmaste framtiden. - Genom de förut återgivna framställningarna till Kungl. Maj:t och den i riksdagens första kammare väckta motionen har spörsmålet om skyddstiden i en viss del nu dragits under statsmakternas prövning. I främsta rummet är det fråga om rätten att uppföra vissa äldre dramatiska verk. Skyddstiden för dessa har blivit aktuell på gnmd av att trettio år förflutit sedan August Strindberg avled. Jämlikt övergångsbestämmelserna till den nuvarande lagen om rätt till litterära och musikaliska verk utgår skyddstiden för uppförande av Strindbergs dramatiska arbeten med innevarande års utgång, medan rätten att trycka och utgiva hans verk är skyddad ytterligare tjugu år. På grund härav har riksdagen* i anledning av nyssnämnda motion hos Kungl. Maj :t hemställt om en provisorisk förlängning av skyddstiden för äldre litterära verk i avbidan påresultatet av utredningen om en allmän reform av auktorrätten. Då det här gäller vår störste dramatikers alster, synas de betänkligheter, som en dylik provisorisk lagstiftning eljest skulle föranleda, icke behöva utgöra något hinder. Om uppföranderätten till Strindbergs skådespel nu bleve fri, skulle, i varje fall intill dess en allmän reform av auktorrätten kunnat genomföras, det icke finnas något rättsligt skydd mot att dessa verk framfördes på scenen i vanställt skick. En av de viktigaste uppgifterna för reformarbetet på detta rättsområde är att skapa starkare skydd för de ideella värdena hos litterära och konstnärliga verk, icke minst i fråga om klassikernas alster. Därest en allmän förlängning av skyddstiden skulle "införas efter den pågående utredningens avslutande, vore det föga tillfredsställande, om uppföranderätten till Strindbergs verk icke skulle omfattas av förlängningen, därför att den nuvarande skyddstiden kort förut gått till ända. Slutligen må framhållas, att flera av Strindbergs efterkommande leva under bekymmersamma ekonomiska villkor. De inkomster, som thans verk lämna dem, torde för närvarande huvudsakligen härröra från rätten att uppföra hans dramatiska arbeten, och bortfallandet av denna inkomstkälla skulle därför lbereda dem stora svårigheter. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner jag mig - utan att därmed taga ställning till frågan om den framtida utformningen av lagstiftningen på detta rättsområde - böra tillstyrka en provisorisk lagstiftning om förlängning av skyddstiden för vissa äldre verk i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som framlagts i motionen. I enlighet med vad som där föreslagits torde den provisoriska lagstiftningen böra avse att förlänga skyddstiden intill utgången av år 1947 för vissa auktorrättigheter, som eljest skulle upphöra före nämnda tidpunkt. Man bör
