U tskottet. 10 Första lagutskottets utlåtande Nr 60. rellt införa fängelsestraff i straffskalan för sådana förseelser torde därför vara att gå för långt. Understundom kan emellertid en förseelse av detta slag vara så alIvarlig att bötesstraff icke är tillfyllest. Så torde ofta vara händelsen, om förseelsen skett i syfte att bereda utlänningen möjlighet att obehörigen vistas i riket. Om i dylikt fall omständigheterna äro försvårande, synes förseelsen böra kunna bestraffas med fängelse i högst sex månader. Ett stadgande härom föreslås intaget i 43 § utlänningslagen. I denna paragraf nu intagna bestämmelser om upprepade brott böra nämligen utgå med hänsyn till den nya lagstiftningen om Sammanträffande av brott. - Stadgandet i 41 § utlänningslagen om dagsböter för den- som förhjälper utlänning att inkomma i riket, ehuru denne ej innehar behörig legitimationshandling, synes likaledes vara alltför lindrigt. Den föreslagna skärpta straffbestämmelsen i 43 § torde därför böra gälla även i fråga om brott mot 41 §. I samband härmed synes 41 § böra utvidgas så att den kommer att omfatta alla fall, då någon förhjälper utlänning att inkomma i riket i strid mot föreskrift som i utlänningslagen eller med stöd därav blivit i författning eller eljest meddelad. . I övrigt torde de framställda yrkandena om utvidgning av straffbestämmelserna i utlänningslagen icke böra föranleda någon åtgärd i detta sammanhang. I anslutning till de nu föreslagna ändringarna i utlänningslagen böra motsvarande straffskärpningar vidtagas i hotell- och pensionatstadgan. Denna stadga har utfärdats efter riksdagens hörande, och även ändringsförslaget bör därför underställas riksdagen. . De föreslagna ändringarna torde böra träda i kraft utan dröjsmål, förslagsvis den 1 juli 1942." - Beträffande de särskilda bestämmelserna i förslagen lämnas en redogörelse å sid. 20-23 i propositionen. Lagrådet har vid sin granskning av de båda lagförslagen icke framställt annan erinran mot desamma än beträffande den föreslagna straffbestämmelsen i 43 § utlänningslagen. Lagrådets hemställan om ändring av Stadgandet har emellertid icke biträtts i propositionen. Den förevarande propositionen innebär, att 1937 års utlänningslag, vars giltighetstid utgår den 31 december 1942, skall givas förlängd giltighet under ytterligare tre år eller sålunda till och med den 31 december 1945. Någon allmän revision av utlänningslagen i syfte att skapa en utlänningslagstiftning av varaktig karaktär anses icke böra för närvarande vidtagas. Däremot föreslås i propositionen att vissa ändringar skola, med giltighet från och med den 1 juli 1942, vidtagas i utlänningslagen - huvudsakligen beträffande förpassnings- och ansvarsbestämmelserna - ävensom i 1917 års hotellstadga såvitt avser straffbestämmelserna rörande underlåten anmälan beträffande utlänning. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts för
