Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/646

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

2 Första lagutskottets utlåtande Nr 61. cialt hållningslösas kategori, borde hänvisas till öppen och halvöppen anstaltsvård. Vidkommande frågan om fángarbetets organisation och ersättning bör det enligt motionerna övervägas att förse fängelseverkstäderna med normal maskinell utrustning, även om detta skulle kräva ett sammanförande till större anstalter, och att under skälig hänsyn till den öppna marknadens lönenivå bereda fången ekonomisk möjlighet att inom en viss ram - t. ex. kosthållet - själv bestrida kostnaderna för sin vård. I fråga om cellsystemet ifrågasätta motionärerna - som särskilt framhålla att cellstraffet kan befaras förorsaka att de intagna förlora sinnet för proportioner och vid frigivningen stå främmande för verkligheten - huruvida förvaringen under dagen av fången i cell verkligen har någon förnuftig mening, där det icke är fråga om rannsakningsfängelser. Vad slutligen angår fångvárdspersonalens rekrytering, förtjänar det enligt motionerna att utredas, huruvida icke bättre förhållanden skulle kunna ernås genom reviderade utbildningsföreskrifter, strängare sovring, ändamålsenligare omsättning av personal, vidsträcktare rätt till semester och i övrigt förbättrade villkor. I fråga om de skäl som ligga .till grund för motionärernas hemställan får utskottet i övrigt hänvisa till motionerna. Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver begärt yttranden över motionerna från fångvårdsstyrelsen, socialstyrelsen och medicinalstyrelsen. Därjämte har utskottet berett Svenska skyddsförbundet tillfälle att yttra sig över motionerna. De i anledning härav inkomna yttrandena - fångvårdsstyrelsen har jämväl överlämnat yttranden från Svenska fångvårdssällskapet och Sveriges fångvårdsmannaförbund - hava såsom bilagor (Bil. AF) fogats vid utskottets utlåtande; och får utskottet, utöver vad nedan anföres, åberopa yttrandenas innehåll som utredning i ärendet. Reformarbetet på det straffrättsllqa reaktionssystemets område. De av motionärerna berörda frågorna torde böra betraktas mot bakgrunden av reformarbetet på det straffrättsliga reaktionssystemets område under det senaste decenniet. Detta arbete har, innan strafflagberedningen tillsattes, huvudsakligen bedrivits i enlighet med det program som dåvarande chefen för justitiedepartementet framlade i konselj den 20 april 1934 efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet. Chefen för justitiedepartementet anförde bland annat: Frågan om samhällets ingripande mot ungdomsbrottsligheten har här i landet stått på dagordningen sedan lång tid tillbaka. I detta avseende må särskilt erinras om de s. k. ungdomsbrottslighetssakkunnigas den 18 oktober 1922 avgivna betänkande med förslag till lag om tvångsuppfostran åt unga förbrytare m. m. (S. o. u. 1922: 46)-, vilket endast i begränsad omfattning ledde till ny lagstiftning år 1924, .samt om riksdagens skrivelse till Konung