18 Första lagutskottets utlåtande Nr 8. Iigt sakkunnigförslaget. I detta hänseende liksom i fråga om kontraktsindelningen för det nya stiftet och beträffande de jämkningar i kontraktsindelningen inom Uppsala- och Strängnässtiftens blivande områden, som må befinnas påkallade, har jag för avsikt att i sinom tid infordra förnyade yttranden från vederbörande stiftsnämnder och domkapitel. Sedan sådana yttranden inkommit, torde jag beträffande dessa indelningsfrågor, vilkas reglering helt faller inom området för Kungl. Maj :ts administrativa prövningsrätt, få tillfälle att framlägga särskilda förslag. Den sakkunnige har i sin utredning berört det s. k. stiftsbandet och vissa därmed sammanhängande rättsförhå.llanden, som vid utbrytningen av Stockholmsstiftet påkalla uppmärksamhet. I första hand avse de spörsmål det här gäller övergångsfönhållanden, men även förslag om en för framtiden bestående särreglering för Stockholmsstiftet av det prästerliga befordringsväsendet därstädes har i ärendet framförts. Vad då först angår sistnämnda fråga så har därvid tagits sikte på befordringsförhållandena för dem, som efter stiftsbildningen - genom prästvigning för tjänstgöring inom Stockholmsstiftet - bliva hänvisade att därstädes söka sin fortsatta prästerliga befordran. Beträffande behovet av en särreglering har framhållits, hurusom den jämlikt lagen om tillsättning av prästerliga tjänster alltjämt gällande bestämmelsen, att befordringsrätt till prästerlig tjänst i huvudstaden skall stå öppen för hela rikets prästerskap, kan befaras komma att i icke önskvärd utsträckning kringskära befordringsutsikterna för de präster, som inom Stockholmsstiftet erhålla sin första anställning. Betydelsen i och för sig av den här berörda bestämmelsen, vilken på sätt den sakkunnige erinrat är av mycket gammalt datum, förringas dock av den omständigheten, att ett avsevärt antal huvudstadsförsamlingar äga en av nämnda lagbestämmelse oberoende, på äldre s. k. privilegier grundad rätt att vid tillsättningen av vissa där förekommande prästerliga befattningar få företaga val bland sökande eller såsom fjärde provpredikanter kallade prästmän från hela riket. Den fråga, som här väckts, synes mig vara i närvarande läge rätt svårbedömbar. Mot den tanke som upptagits av Stockholms domkapitel för en lösning av denna fråga - nämligen att de präster, som prästvigas för Uppsala, Strängnäs och Stockholms stift, skulle lämnas rätt att söka ordinarie befattning inom hela detta område - kunna också tvivelsutan vägande erinringar göras. I varje fall lär det icke vara möjligt att utan en ingående utredning taga ställning till vare sig detta eller andra förslag till en reglering i här angivna syfte. Jag har också funnit .att med lagstiftningsåtgärder i denna fråga bör kunna utan större olägenhet tillsvidare anstå. Någon tids erfarenhet om befordringsförhällandenas utveckling inom det nya stiftet torde komma att giva säkrare hållpunkter för bedömande av behovet av åtgärder på detta område. Vad härefter angår övergångs1egleringen- har i ärendet föreslagits, att de
