10 Riksdagens skrivelse Nr 2. 26:o) Krigsrätterna: Avlöningar. Krigsrätterna: Omkostnader. Krigsrätterna: Ersättningar till civila ledamöter l fältkrigsrätter m. m. Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna 26-28, sid. 42-44) meddelar riksdagen framdeles sina beslut. Rättegångsväsendet i allmänhet. 27 :o) Ersättning åt domare, vittnen och parter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, sid. 45) har riksdagen till Ersättning ät domare, vittnen och parter för budgetåret 1942/43 anvisat ett förslagsanslag av 425,000 kronor. 28:o) Kostnader enligt lagen om fri rättegång. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30, sid. 45 och 46) att till Kostnader enligt lagen om fri rättegång för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 500,000 kronor. Riksdagens år 1941 församlade revisorer hava under § 2 i sin berättelse (del l, sid. 11-14) meddelat vissa av dem gjorda iakttagelser rörande statsverkets kostnader för fri rättegång i vissa skadeståndsmål. Revisorerna avsluta sin redogörelse med följande uttalande. Av den verkställda utredningen framgår, att fri rättegång ofta beviljas motorfordonsförare i mål angående skadestånd till följd av motorfordonstraffk. Enligt de allmänna försäkringsvillkoren för motorfordonsförsäkring åligger det i dylika mål försäkringstagaren, i regel föraren, att utan uppskov underrätta försäkringsgivaren och, om denne så påfordrar, överlåta sakens rättsliga utförande åt försäkringsgivaren eller av denna anvisat rättegångsombud. Kostnaderna för statsverket för fri rättegång i dessa mål bortfalla, om det rättsliga utförandet av målen anförtros åt försäkringsanstalterna. På grund härav vill det förefalla revisorerna, som om domstolarnas uppmärksamhet bör fästas på, att innan motorförarens ansökan om fri rättegång avgöres, rätten eller dess ordförande förvissar sig om, huruvida vederbörande trafikförsäkringsanstalt önskar biträda bilföraren i rättegången eller icke. Av utredningen framgår vidare, att avkortning av kostnader i anledning av fri rättegång i ett avsevärt antal fall medgivits, trots att vederbörande försäkringsanstalt varit villig att helt eller delvis gälda dessa kostnader, blott krav därå framställts. Då avkortning i dylika fall givetvis ej bör ifrågakomma, synes föreskrift böra meddelas om, att till avkortningsbeslut av ifrågavarande slag skall fogas utredning, att ersättning ej kunnat erhållas av vederbörande försäkringsanstalt. Kungl. Maj:t har, enligt vad riksdagen inhämtat, i cirkulär den 30 december 1941 meddelat länsstyrelserna till kännedom och beaktande den av riksdagens revisorer framställda anmärkningen i fråga om avkortning av kostnader
