Sida:Rd 1942 C 36 14 Riksdagens skrivelser och förordnanden nr 1 489.djvu/176

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

50 Riksdagens skrivelse Nr 8. ningsverksamhet för organisations- och administrationskostnader ett anslag av 3,500 kronor. I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft motionen li: 57, vari hemställts, att riksdagen för budgetåret 1942/43 måtte anvisa dels såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader ett anslag av 35,000 kronor, dels såsom bidrag till svenska landsbygdens studieförbund för samma ändamål 7,000 kronor, dels ock till tjänstemännens bildningsverksamhet för samma ändamål 4,000 kronor. Ett bifall till förevarande motion innebär ensammanlagd utgiftsökning av 4,500 kronor. Med hänsyn till ifrågavarande bildningsorganisationers betydelsefulla verksamhet, vilken under de senare åren starkt utvecklats och intensifierats, har riksdagen funnit skäl föreligga för ett tillmötesgående av det i motionen framställda yrkandet. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen li: 57, för budgetåret 1942/43 anvisat dels såsom Bidrag till arbetarnas bildningsfdrband för organisations- och administrationskostnader ett anslag av 35,000 kronor, dels såsom Bidrag till svenska landsbygdens studiefiirbund för organisations- och administrationskostnader ett anslag av 7,000 kronor, dels ock såsom Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet för organisations- och administrationskostnader ett anslag av 4,000 kronor. 192:o) Bidrag till hemgårdarnas verksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 204, sid. 414-422) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till hemgårdarnas verksamhet för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 30,000 kronor. I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft motionen li: 55, vari hemställts, att såsom bidrag till verksamheten vid s. k. hemgårdar och studiehem måtte anvisas ett anslag av 60,000 kronor. Socialstyrelsen har i sitt yttrande i förevarande ärende särskilt framhävt hemgårdarnas sociala karaktär. Den verksamhet, som här bedreves, hade - påpekar styrelsen - i stor utsträckning till ändamål att bereda fritidssysselsättning för ungdom utan utpräglade intressen, medan den mera vakna och aktiva delen av ungdomen med relativ lätthet kunde inordna sig i studiecirklar och idrottsklubbar. Departementschefen har också tagit fasta på vad socialstyrelsen anfört i fråga om angelägenheten av att genom statligt understöd uppmuntra den del av hemgårdarnas verksamhet, som direkt åsyftar tillvaratagande av och stöd åt ungdomens uppbyggande fritidsintressen. Med hänsyn till hemgårdarnas sociala inriktning kunde det enligt riksdagens mening med visst fog ifrågasättas om hemgårdsrörelsen verkligen hör hemma under ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde och icke snarare borde hänföras under socialdepartementets, varvid den borde ställas under socialstyrelsens tillsyn, likväl utan att härigenom tillskapades en tyngande byråkratisk organisation på området. Hemgårdarna hava emellertid även anknytning till det s. k. fria folkbildnings