Sida:Rd 1942 C 36 14 Riksdagens skrivelser och förordnanden nr 1 489.djvu/231

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Riksdagens skrivelse Nr 16. 9 Det bemyndigande, varom Kungl. Maj:t nu hemställt, avser vissa med genomförandet av tjänsteförteckningsrevisionen sammanhängande spörsmål. Därvid har bland annat uttalats, att innehavare av tjänst, som flyttas till högre lönegrad eller utbytes mot högre ickeordinarie tjänst, bör erhålla den högre tjänsten utan nytt kungörelseförfarande. I enlighet med vedertagna grundsatser föreslås dock, att vad härutinnan ifrågasatts icke skall tillämpas å tjänstinnehavare, som vid ingången av nästa budgetår uppnått pensionsåldern men erhållit anstånd med avgång ur tjänsten. I sistnämnda fall bör tjänstens lönegradsplacering ändras först vid den tidpunkt, då nuvarande tjänstinnehavaren avgår. Vad sålunda föreslagits anser sig riksdagen böra godkänna. Då tjänst flyttas från ickeordinarie till ordinarie stat förutsättes den nya ordinarie tjänsten skola kungöras ledig i vanlig ordning. Jämväl riksdagen anser, att i regel bör förfaras på detta sätt. Emellertid har riksdagen ansett, att Kungl. Maj:t, om särskilda omständigheter så päfordra, må efter framställning av vederbörande ämbetsverk eller myndighet för visst fall medgiva, att tjänsten utan kungörelseförfarande må besättas med dess nuvarande innehavare. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall vidare i fråga om tjänstemännens löneklassplacering vid uppflyttning av tjänst till högre lönegrad tillämpas den huvudregeln, att innehavaren av sådan tjänst bibehåller sin nuvarande löneklassplacering, såvida denna icke understiger lägsta löneklassen i den nya lönegraden. Vad sålunda föreslagits föranleder icke annat uttalande från riksdagens sida, än att riksdagen förutsätter, att befattningshavare, som efter tjänstens uppflyttning i lönegrad kommer att bibehålla sin löneklassplacering, skall för uppflyttning till nästa löneklass få tillgodoräkna den tid, han tillhört den nu innehavda löneklassen, dock högst tre år. Vad- Kungl. Maj:t i övrigt i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionens genomförande föreslagit föranleder icke någon erinran från riksdagens sida. Av departementschefens redogörelse framgår, att besparingsarbetet alltjämt i väsentliga delar är knutet till besparingsberedningen. Därjämte bedrives inom särskilda förvaltningsområden en likartad verksamhet av vissa andra organ, nämligen statens krisrevision samt de civila och militära byggnadsutredningarna. i Av den av departementschefen lämnade redogörelsen framgår vidare, att besparingsberedningen endast i begränsad utsträckning behandlat frågor rörande fjärde huvudtiteln samt att de av krisrevisionen vunna besparingarna inom försvarsväsendet icke kunnat komma till uttryck i anslagsberäkningarna, emedan de i huvudsak taga formen av en effektivisering av användningen av anvisade medel. Den av krisrevisionen bedrivna, med departementschefens nyssnämnda ultalande åsyftade verksamheten synes väl överensstämma med de önskemål. som tidigare framförts från riksdagens sida. Riksdagen vill i avseende härä erinra om det av 1941 års riksdag gjorda uttalandet om angelägenhelen av att inom de olika militära förvaltningsgrenarna skapa bästa möjliga ga