Riksdagens skrifvelse Nr 265. 13 vill till en början framhålla, att rådande statsfinansiella läge manar till försiktighet inför åtgärder, som liksom de här ifrågavarande medföra utgiftsökningar för statsverket av en icke oväsentlig storleksordning. Riksdagen anser sig dä1för böra uttala den uppfattningen, att parallellt med upprättandet i förekommande fall av nya gymnasier en undersökning borde äga rum i vad mån inskränkningar i gymnasieorganisationen på andra håll kunna befinnas påkallade, varigenom det skulle bliva möjligt att hålla statens utgifter för ifrågavarande ändamål i huvudsak inom den nuvarande kostnadsramen. En dylik undersökning synes riksdagen desto mera motiverad, som erfarenheten visat, att förefintliga gymnasielinjer vid vissa läroanstalter äro tämligen svagt frekventerade och alltså borde kunna nedläggas till förmån för en förstärkning av gymnasieorganisationen vid andra läroverk. I detta sammanhang vill riksdagen även betona önskvärdheten av att 1940 års skolutredning till närmare övervägande upptager frågan om vidtagande av åtgärder i syfte att genom strängare flyttningsbestämmelser och en skärpning av inträdesfordringarna tillförsäkra gymnasiet bästa möjliga lärjungematerial. Vad beträffar frågan om förstatligande av det kommunala gymnasiet i H ä s sl e h o l m får riksdagen erinra, att förslag härom vid fjolårets riksdag genom ett motionsvis framställt yrkande bragtes under riksdagens prövning. I sitt utlåtande den 14 mars 1941, nr 8, punkten 121, uttalade statsutskottet, att utskottet hyste förståelse för de till stöd för motionen anförda synpunk- terna, men att utskottet likväl icke på yrkande av enskild motionär ansåge sig kunna biträda ett förslag, som för statsverkets del måste medföra icke oväsentliga ekonomiska konsekvenser. Med hänsyn härtill ställde utskottet sig avvisande till motionen. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. I den nu föreliggande motionen li: 275 har påyrkats, att ifrågavarande gymnasium måtte förstatligas från och med budgetåret 1942/43. Departementschefen har för sin del erinrat om att staden under en följd av år gjort betydande uppoffringar för gymnasiets upprätthållande samt att gymnasiet i stor utsträckning rekryteras från landsbygden. Ehuru departementschefen funnit mycket vägande skäl föreligga för gymnasiets förstatligande har han likväl av statsfinansiella skäl för närvarande ställt sig avvisande till en dylik åtgärd men dock förordat ett ökat statligt stöd till gymnasiet med 12,000 kronor, innebärande att understödet till gymnasiet skulle ökas från nu 8,000 kronor till 20,000 kronor. Riksdagen har icke kunnat undgå att finna de argument, vilka såväl departementschefen som motionären anfört till stöd för ett förstatligande av gymnasiet i Hässleholm, bärande. Det av departementschefen framlagda förslaget om ökat statsunderstöd till gymnasiet innebär enligt riksdagens mening i och för sig ett steg i riktning mot gymnasiets förstatligande. Det torde därför, vid ett bifall till departe
