Riksdagens skrivelse Nr 282. 5 man för tilläggslån ett belopp av 1.5 miljoner kronor ställes till egnahemsstyrelsens förfogande för detta ändamål. De vid fjolårets riksdag beslutade åtgärderna för främjande av bostadsproduktionen avsågo att åstadkomma en bostadsbyggnadsverksamhet under år 1941, som genomsnittligen motsvarade hälften av 1939 års produktionsvolym. Detta program kom emellertid av olika anledningar att bliva till inemot hälften orealiserat. Utredningen ger vid handen, att vår bostadsförsörjning under tiden undergått en ytterligare försämring och nu befinner sig i ett mycket allvarligt läge. Riksdagen delar departementschefens uppfattning i fråga om omfattningen och inriktningen av- den bostadsproduktion, som i det så uppkomna läget bör eftersträvas för innevarande år. Riksdagen anser alltså, att.en total produktion motsvarande ungefär hälften av 1939 års bostadsbyggnadsvolym bör planeras under detta år och att endast brister i de reala resurserna böra få föranleda uppskov med fullföljande av detta produktionsprogram. På den lånebeviljande myndigheten bör ankomma att, i samråd med vederbörande statliga och kommunala organ, med noggrant beaktande av de lokala behovsvariationerna av- göra, varest och i vilken omfattning produktion inom den så angivna ramen bör komma till stånd. Likaså vill riksdagen understryka angelägenheten av att produktionen av lägenheter, lämpliga för större familjer, icke tränges tillbaka. Kungl. Maj:ts förslag beträffande hyressättningen innebär icke ändring i den sedan förra året gällande normen, att 1939 års hyresnivå i princip bör bevaras. Under förutsättning att hyressättningen i förut befintliga bostadsfastigheter genom den hyresregleringslag, som för närvarande förberedas, bindes och hyreshöjning medgives endast i den mån den motsvarar ökning i de verkliga driftkostnaderna skulle hyressättningen vid nybyggnad bestämmas i paritet med den allmänna hyresnivån för att undvika splittring på hyresmarknaden. Dock skulle byggnadslånebyrån bemyndigas, att under särskilt angivna förutsättningar vid hyresbestämningen inom viss ort lägga till grund icke endast jämförelser med tidigare rådande förhållanden på orten utan även jämförelser med förhållandena på andra, i vissa hänseenden jämförliga orter. Även enligt riksdagens mening bör den ifrågavarande normen bibehållas. Frånsett nyssnämnda jämkning däri, mot vilken riksdagen icke har något att erinra, böra alltså hyrorna i de nybyggda fastigheterna icke bestämmas högre än vad som motsvarar 1939 års hyresnivå och den därefter inträdda ökningen i driftkostnaderna. Härigenom blir visserligen en subvention av bostadsbyggandet oundvikligt. Riksdagen anser dock icke, att en minskning i behovet av subvention bör åstadkommas därigenom att hyreshöjning utöver den sålunda angivna ramen tillåtes i nya fastigheter. Den under 1941 inträdda byggnadskostnadsstegringen har varit en av de främsta orsakerna till att de vid fjolårets riksdag beslutade åtgärderna icke givit avsett resultat. Såsom departementsehefen framhållit ha fyra femtedelar av kostnadsstegringen beräknats belöpa på materialfördyringen och
