4 Riksdagens skrivelse Nr 315. utgå efter 27 procent. I motionen li: 282 hari huvudsak påyrkats, att samma kompensation skulle medgivas som tillerkänts statens ordinarie civila befattningshavare. För egen del vill riksdagen framhålla, att de för rektorer och övriga lärare vid centrala verkstadsskolor fastställda avlöningsförmånerna visserligen äro summariskt bestämda, men likväl icke synas böra likställas med arvodesbelopp i vedertagen mening utan snarare med löner, som utgå till statens tjänstemän. Med hänsyn såväl härtill som till den omständigheten att de grundläggande lönebestämmelserna äro beräknade i huvudsak på grundval av 1937 års lönenivå anser riksdagen skäligt, att ifrågavarande kompensation utmätes efter grunder, som närmare anknyta sig .till vad som gäller för lönegradsplacerade statstjänstemän. I sådant avseende har riksdagen funnit de enligt vederbörande statsbidragskungörelse beräknade årskostnaderna för avlöning till rektorer och övriga lärare vid ifrågavarande skolor för nästa budgetår böra uppräknas med i runt tal 25 procent. Vad riksdagen sålunda beslutat anser riksdagen böra äga motsvarande tillämpning beträffande rektorer och övriga lärare vid verkstadsskolor för arbetslös ungdom. Det får ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet. I den ovannämnda motionen H: 282 har i fråga om sistnämnda lärarkategori föreslagits ökad dyrtidskompensation retroaktivt från och med den- 1 juli 1941. Riksdagen har ansett sig icke kunna bifalla detta förslag, vilket skulle vara ägnat att medföra icke önskvärda konsekvenser. Det av dlepartementschefen till 450,000 kronor beräknade anslaget för nästa budgetår till bidrag till driften av centrala verkstadsskolor har med anledning av vad riksdagen sålunda beslutat höjts med ett belopp av 50,000 kronor eller till (450,000 -- 50,000 =) 500,000 kronor. Till frågan om den på grund av vad riksdagen här beslutat erforderliga ökningen av anslaget till understöd åt verkstadsskolor för arbetslös ungdom återkommer riksdagen i det följande. Vad angår det motionsvis (li: 283) väckta yrkandet beträffande kvarnskolan i Mariestad får riksdagen framhålla, att riksdagen blivit övertygad om önskvärdheten av att skolans verksamhet i fortsättningen upprätthålles. Skolan är den enda i sitt slag i landet och torde även kunna karakteriseras som en. riksskola, främst avsedd att tillgodose de mindre och medelstora kvarnarnas behov av yrkesutbildad arbetskraft. Att erkänna skolan som central verkstadsskola - varom icke heller framställning gjorts av vederbörande landsting - torde icke böra ifrågasättas. Däremot synes det skäligt, att skolan tillerkännes ökat statsbidrag till sin verksamhet. Riksdagen har därför icke något att erinra mot, att Kungl. Maj:t, efter närmare prövning av de ekonomiska förutsättningarna för skolans bestånd, från vederbörligt å åttonde huvudtiteln uppfört anslag tillerkänner skolan statsbidrag enligt förmånligare grunder än de för kommunala yrkesskolor i allmänhet gällande.
