Sida:Rd 1942 C 36 14 Riksdagens skrivelser och förordnanden nr 1 489.djvu/666

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

10 Riksdagens skrivelse Nr 374. Jämväl det i propositionen framlagda förslaget om anordnande av fritidsundervisning för värnpliktiga och fast anställda synes riksdagen lämpligt. Erfarenheterna från en försöksvis anordnad undervisning i enlighet med i propositionen angivna riktlinjer böra enligt riksdagens mening bliva avgörande för frågan, i vilken omfattning och efter vilka riktlinjer sådan undervisning i fortsättningen bör bedrivas. E. Gemensam utbildning för manskap. Riksdagen finner det i likhet med departementschefen lämpligt, att med avseende å utbildningen till underofficer och officer på aktiv stat den militära utbildningen till tiden åtskiljes från undervisningen i allmänbildande ämnen. Med hänsyn till att studiemålen beträffande sistnämnda undervisning böra vara i huvudsak lika vid de tre försvarsgrenarna, finner riksdagen förslaget om inrättande av ett för försvarsväsendet gemensamt läroverk innebära en lämplig och rationell lösning av förevarande spörsmål. Riksdagen har icke heller i övrigt något att erinra mot vad departementschefen under förevarande rubrik anfört. Avd. Iv. Försvarsväsendets högsta ledning. A. Försvarsdepartementets kommandoexpeditioner. I likhet med departementschefen anser riksdagen, med hänsyn till numera vunna erfarenheter rörande kommandoexpeditionemas arbetsuppgifter efter tillkomsten av försvarsstaben och försvarsgrenscheferna med till dem anslutna stabsorgan, att kommandoexpeditionerna böra sammanslås till en för försvarsgrenarna gemensam kommandoexpedition. Riksdagen har intet att erinra mot vad i propositionen anförts rörande den gemensamma kommandoexpeditionens organisation. Vad beträffar tidpunkten för den nya organisationens genomförande torde ståndpunkttill denna fråga få träffas i ett senare sammanhang. B. Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna. I förhållande till den nu gällande försvarsordningen innebär Kungl. Mai:ts förslag i denna del i stort sett allenast två förändringar av principiell natur, nämligen dels att en överbefälhavare skall finnas förordnad jämväl i fredstid och dels att det operativa planläggningsarbetet för flygvapnet, i likhet med vad som redan år 1936 bestämdes för marinen, i viss utsträckning decentraliseras till den egna försvarsgrensstaben, flygstaben. Till förslaget om inrättande av en överbefälhavarbeställning även för fredsförhållanden vill riksdagen uttala sin anslutning. Riksdagen har heller intet