Sida:Rd 1942 C 36 14 Riksdagens skrivelser och förordnanden nr 1 489.djvu/864

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

12 Riksdagens skrivelse Nr 423. önskvärt, att uppbörden sker annorledesän.i sammanhang med kronouppbörden. Ersättning för debiteringen torde kunna uttagas på annat sätt än genom debetsedelslösen. Därest det icke lämpligen låter sig göra att gå så långt i förenkling som ovan ifrågasattts, återstår likväl att undersöka möjligheten av en sådan teknisk förenkling, att debetsedelns slutsumma avjämnas till helt krontal. Härigenom skulle i varje fall de direkta uppbördskostnaderna minskas. Enligt en inom generalpoststyrelsen verkställd, till synes försiktigt hållen beräkning torde redan i avseende på den genom postverkets försorg verkställda kronouppbörden öresbeloppens slopande kunna beräknas medföra en tidsvinst i kassatjänst, motsvarande omkring 2,000 arbetsdagar. Summeringsarbetet beräknas minska med cirka 40 procent, vilket approximativt räknat skulle motsvara sammanlagt cirka 1,400 arbetsdagar för år. En uppskattning av den totala arbetsminskningen har lett till en beräknad kostnadsbesparing av i runt tal 30,000 kronor per år. Detta är naturligt nog endast en liten del av den besparing som ett slopande av öretalen å debetsedlarna bör kunna förväntas medföra. För den skattskyldige skulle det uppenbarligen medföra påtagliga fördelar, om debetsedeln slutade på helt krontal, i varje fall skulle inbetalningen underlättas. Revisorerna inse väl, att även en sådan till synes blygsam reform som den nu senast föreslagna kan vara förknippad med vissa svårigheter, men hålla för sannolikt, att dessa låta sig lösas. Med hänsyn till det ovan anförda finna revisorerna synnerligen önskvärt, att frågan om öretalens slopande från kronodebetsedlarna göres till föremål för utredning. Yttranden hava avgivits av statskontoret och riksräkemskapsverket, vilka båda myndigheter anslutit sig till revisorernas förslag. Riksräkenskapsverket har därjämte gjort de olika i kronouppbörden ingående utskyldstitlarna till föremål för granskning i syfte att utröna, i vad mån gällande bestämmelser lägga hinder i vägen för reformens genomförande. Riksräkenskansverket har framhållit, att därest man vill .ernå en verklig rationalisering man bör inrikta sig på en reform av det slag revisorerna i första hand ifrågasatt, av den innebörd alltså att de utskyldstitlar, som ingå i kronouppbörden, redan vid debiteringen påföras endast i helt krontal. Detta innebure, att i kronouppbörden skulle ingå allenast sådana utskyldstitlar, som lämpligen läte sig påföras uteslutande i helt krontal. Från angivna utgångspunkt har ämbetsverket gjort. de olika utskyldstitlarna till föremål för en ingående granskning. Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet har ämbetsverket härvid föreslagit, att öretalen redan vid debiteringen skulle borttagas, utan ingrepp i skatteskalorna, på det sätt att, om det uträknade skattebeloppet skulle sluta på öretal, som uppgår till eller överstiger 50, skattebeloppet skulle jämkas till närmast högre hela krontal men i motsatt fall till närmast lägre hela krontal, dock att lägsta skatt skulle vara en krona. En sådan reform borde enligt verkets mening genomföras redan i avseende på de skatter, som komme att grunda sig på 1942 års taxering. I samband med förefnämnda granskning har riksräkenskapsverkuet påyrkat, att vissa nu i