Riksdagens skrivelse Nr 423. 13 kronouppbörden ingående utskyldstitlar skulle bliva föremål för uppbörd i annan ordning och att vissa andra, som sällan förekomma och som bruka utgå med små belopp, skulle helt avskrivas. I fråga om de kommunala skatter, som ingå i kronouppbörden,- liksom beträffande olycksfallsförsäkringsavgifter m. m. borde förutsättningarna för reformens genomförande närmare utredas. Härvid borde även möjligheten att avskaffa debetsedelslösen i dess nuvarande form undersökas. Kostnaderna för debiteringen kunde - i varje fall som ett provisorium - uppföras på riksstaten. Beträffande innebörden av de fördelar, som skulle vinnas genom den ifrågasätta reformen, har riksräkenskapsverket framhållit, att debiteringen skulle väsentligt förenklas och skatteinbetalningen underlättas. De största fördelarna skulle likväl vinnas i fråga om restindrivningen och dess redovisning. Verket har erinrat, att inemot 30 procent av hela antalet debetsedlar å 1940 års kronoutskylder uppförts å restlängd. Varje restförd debetsedel torde, innan den blivit slutligt redovisad, i genomsnitt hava föranlett, att ett 40-tal belopp - i vilka öretal normalt ingå - utskrivits och blivit föremål för summeringsåtgärder. Fel vid avstämning och redovisning hänförde sig vanligen just till öretalen, framhåller ämbetsverket vidare. Revisorerna hava under förevarande paragraf undersökt möjligheterna för ett bortarbetande av öretalen från kronodebetsedlarna. En förenkling i sådant avseende hava synts revisorerna kunna ske därigenom, att de utskyldstitlar, som ingå i kronouppbörden, redan vid debiteringen påföras endast i helt krontal. Därest detta icke läte sig göra syntes revisorerna den utvägen föreligga, att debetsedelns slutsumma avjämnas till helt krontal. Det synes riksdagen som om genomförandet av en reform särskilt av. det slag, revisorerna ii första hand ifrågasatt, skulle innebära en högst väsentlig rationalisering på ifrågavarande område, varigenom personalminskningar och kostnadsbesparingar kunde ernås. Såväl statskontoret som riksräkenskapsverket hava anslutit sig till det av revisorema framförda uppslaget. Även riksdagen finner detsamma vara förtjänt av beaktande och att omhandlade fråga bör göras till föremål för närmare utredning. Under åberopande av det anförda får riksdagen alltså anhälla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning rörande frågan om bortarbetande av öretalen från kronodebetsedlarna. 7:o). Avlöningsförmåner för ickeordinarie personal. Under finansdepartementet, § 30, hava revisorerna behandlat den ickeordi- narie personalens inom statsförvaltningen anställnings- och avlöningsförhållanden. , \ Revisorema hava inledningsvis redogjort för gällande bestämmelser och tidigare framlagda förslag rörande anställningsformer och avlöning till den ickeordinarie personalen.
