Sida:Rd 1942 C 36 14 Riksdagens skrivelser och förordnanden nr 1 489.djvu/897

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Riksdagens skrivelse Nr 443. 9 1 vid till den civila statsförvaltningen hörande verk och myndigheter. Förslaget utgår från att liksom hittills särskilda avlöningsreglementen skola utfärdas för folk- och småskollärarna samt för nomadlärarna. I motsats till vad fallet varit vid tillkomsten av för närvarande gällande avlöningsreglementen för nämnda lärare, vilka utfärdats av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande, ha emellertid i Kungl. Maj:ts nu föreliggande proposition de nya avlöningsreglementena i sin helhet underställts riksdagen för godkännande. Riksdagen - som uppmärksammat att riksdagens godkännande sålunda ifrågasatts jämväl beträffande de närmare detaljerna i de ickeordi- narie läramas avlöningsbestämmelser, något som icke varit fallet vid fastställandet av motsvarande bestämmelser för den civila statsförvaltningens vidkommande - har med hänsyn bland annat till gällande förhållanden beträffande statsbidrag funnit sig kunna bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag i nu nämnt hänseende. Beträffande lönegradsplacering av ordinarie lärare föreslås i propositionen, att, så vitt angår folkskollärare, en placering i den nuvarande 15 lönegraden icke längre skulle förekomma utan att lönen för sådana lärare skulle utgå efter 16 eller 17 lönegraden, beroende på om den årliga lästiden framdeles utgör 36 */-1 eller 39 veckor. Grunden för detta förslag är att det tillika förordas, att i enlighet med det principbeslut, som fattades vid 1939 års lagtima riksdag men ännu icke verkställts. en lästid av allenast 34 /1 veckor från och med nästa budgetår icke längre skall vara tillåten vid folkskolan. Riksdagei. har icke funnit anledning till erinran mot vad sålunda föreslagits. Vad vidare beträffar småskolläramas löneställning - vilken vid 1937 års riksdag bestämdes så, att dessa lärare skulle från och med den 1 juli 1942 placeras i 9 lönegraden, oavsett den årliga lästidens längd - innebär Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke någon förändring i vad sålunda tidigare bestämts. I propositionen återgives emellertid ett uttalande av 1941 års lärarlönesakkunniga, vilka framhållit, att - framför allt med hänsyn tillrelationen mellan kvinnliga folk- och småskollärares löner - skäl kunde anföras för vidtagande av åtgärder i syfte att giva småskollärare en något förmånligare lönegradsplacering. Riksdagen har icke funnit anledning ifrågasätta avsteg från Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag angående oförändrad lönegradsplacering för småskollärare. Frågan om den riktiga inbördes avvägningen av småskollärarnas löner i jämförelse med folkskollärarnas torde icke kunna på ett definitivt sätt upptagas till omprövning förrän det slutliga resultatet av 1940 års skolutrednings pågående arbete föreligger och ställning tagits till spörsmålet om småskolans och folkskolans inbördes förhållande i organisatoriskt hänseende. V Det i propositionen framlagda förslaget angående folk- och smdskollårares tjänstgöringsskyldighet innebär, att folkskollärare, lärare vid mindre folkskola, biträdande lärare vid folkskola samt småskollärare med tjänstgöring vid skola med kortare årlig lästid än 39 veckor normalt skola undervisa 30 veckotimmar och övriga småskollärare 28 veckotimmar. Därjämte skall enligt förslaget småskollärare, som är skyldig att undervisa allenast 28 veckoBihang till riksdagens protokoll 1942. 14 suml. Nr 4-34-443. 2