Sida:Rd 1942 C 36 14 Riksdagens skrivelser och förordnanden nr 1 489.djvu/906

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

4 Riksdagens skrivelse Nr 444. Vad angår övningslärare innebär Kungl. Maj:ts förslag, att dessa lärares arvoden, å vilka för närvarande utgå dyrtidstillägg samt kristillägg, hädanefter i stället skulle utgå med vissa bestämda belopp i ett för allt. I de likalydande motionerna l: 254 och li: 360 framhålles, så vitt nu är i fråga, att Kungl. Maj:ts förslag i vissa fall innebär, att löneminskning skulle inträda i jämförelse med nu utgående förmåner. Nämnda förhållande kan givetvis komma att ytterligare accentueras, därest framdeles kristillägget ökar. Riksdagen vill erinra, att 1941 års lärarlönesakkunniga erhållit i uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag bland annat rörande anställnings- och avlöningsförhållandena för övningslärare vid statliga och statsunderstödda undervisningsanstalter, varvid den närmare avgränsningen av de undervisningsanstalter, som nämnda utredning skall omfatta, avsetts skola ske genom de sakkunnigas försorg. Enligt riksdagens mening synas, med hänsyn bland annat till vad i motionerna l: 254 och li: 360 anförts, skäl- tala för att den nyssnämnda utredningen, vilken 1941 års lärarlönesakkunniga ha att verkställa, kommer att omfatta även övningslärarna vid folkhögskolorna. Härigenom skulle också den av skolöverstyrelsen berörda frågan om inrättande av ordinarie övningslärartjänster vid dessa skolor kunna komma under övervägandei lämpligt sammanhang, liksom ock frågan om nyssnämnda lärares förmåner exempelvis vid ledighet på grund av sjukdom m. m. skulle kunna regleras. Riksdagen gör i det följande hemställan av innebörd, att frågan om anställnings- och avlöningsförhållandena för övningslärarna vid folkhögskolorna måtte hänskjutas till 1941 års lärarlönesakkunniga för övervägande. Till dess frågan om nämnda lärares löneställning framdeles erhållit sin lösning, böra enligt riksdagens mening dessa lärare bibehållas vid för dem nu gällande arvoden, med rätt att därå åtnjuta dyrtidstillägg och kristillägg enligt härför stadgade grunder. Vad av departementschefen anförts beträffande arvode till- timlärare i låsämnen ävensom rörande vissa med löneregleringen sammanhängande frågor föranleder icke någon erinran från riksdagens sida. Vad därefter angår förslaget till s t a t s b i d r a- g s r e g l e r i n g får riksdagen anföra följande. Enligt vad som framgår av propositionen har skolöverstyrelsen ansett, att statsbidragen till folkhögskolornas olika kurser alltjämt borde i princip avvägas så, att de huvudsakligen täckte kostnaderna för löner till lärare,

lock att staten, som efter dyrtidstilläggens införande bidragit till dessa med

i stort sett halva beloppet, hädanefter borde svara för kostnaderna för den rörliga delen av lönen i dess helhet. Statskontoret har emellertid, under hänvisning till det nuvarande statsfinansiella läget, avstyrkt en dylik överflyttning av kostnader från huvudmännen till statsverket, och departementschefen har för sin del anslutit sig till statskontorets uppfattning. I de likalydande motionerna l: 254 och li: 360" hemställes, så vitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att staten beträffande såväl rörligt till