Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/49

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 47 under de senaste åren och under överskådlig framtid växande samhälleliga vikten och omfattningen av frågor angående barnavård och ungdomsvård reste krav på inrättandet av en med erforderlig expertis utrustad särskild avdelning för sistnämnda ärenden. Vissa förarbeten hade också inletts för en uppdelning av den allmänna avdelningen på två, en för fattigvård och socialvårdsärenden i allmänhet och en för bariiavård och ungdomsvård. Tills vidare skedde denna specialisering såsom en inre omorganisation inom byrån, närmast med sikte på en effektivisering och intensifiering av barnavårdsinspektionen. Till förstärkning av den därmed verksamma personalen vore det nödvändigt att snarast möjligt tillföra byrån ytterligare en amanuens (Eo 15), som under byråchefens ledning kunde helt sysselsättas med barnavårds- och ungdomsvårdsärenden, under det att den redan förut befintliga amanuensen (Eo 16) skulle anlitas vid behandlingen av fattigvårdsärendena. Å fattigvårdsbyråns avdelning för ärenden rörande alkoholistvård och nykterhetsoerksamhet hade under budgetåret 1939/40 - frånsett styrelsens expert för hithörande ärenden - funnits anställda 1 sekreterare (A 26), 3 amanuenser, 1 kontorist (A 9), 1 kontorsbiträde (Eo 4) och 1 skrivbiträde (Eo 2). Under hösten 1940 hade försöksvis företagits en inskränkning av denna personal, i det att en amanuens samt kontorsbiträdet förflyttats till andra arbetsuppgifter inom styrelsen. Denna ordning hade emellertid icke kunnat upprätthållas. Omfattningen av arbetsuppgifterna på avdelningen hade nämligen ökats, dels därigenom att utplaceringen på de olika anstalterna av de vårdbehövande numera centraliserats till socialstyrelsen, dels genom länsnykterhetsnämndsinstitutionens tillkomst och dels därigenom att den allmänna utvecklingen på detta område alltjämt fortgått, om ock i något långsammare tempo än tidigare. Det hade därför visat sig ofrånkomligt att ånyo förstärka personalen -ined en amanuens. Denne borde lämpligen placeras i lönegraden Eo 18. Aven avdelningens kanslipersonal vore otillräcklig. Den borde förstärkas med 1 skrivbiträde (Ex 2). Ä lagbyrån hade - om man bortsåge från det till byrån anslutna registrators- och kassakontoret - förutom byråchefen varit anställda 2 sekreterare (A 24), 1 amanuens (Eo 16) samt 1 ordinarie och 1 extra ordinarie kanslibiträde. De på lagbyrån ankommande fortlöpande arbetsuppgifterna kunde i stort sett hänföras till tre huvudgrupper, nämligen remissärenden, administrativa och kamerala ärenden samt allmän upplysningsverksamhet i sociala frågor. Av dessa hade gruppen administrativa och kamerala ärenden under de senaste åren visat en stigande tendens, vilket sammanhängde dels med den kraftiga ökningen av styrelsens personal och dels med rådande krisförhållanden, som medfört en rad nya och tidsödande arbetsuppgifter av olika slag. -Samtidigt hade upplysningsverksamheten i utomordentligt hög grad utvidgats och intensifierats. Aven denna utveckling sammanhängde med de radande, alltmera skärpta krisförliållandena men vore på samma gång i hög grad ett resultat av den alltmera utvidgade lagstiftningen på socialpolitikcns område.- Tidigare hade denna arbetsuppgift varit av jämförelsevis måttlig omfattning och kunnat utan större svårigheter fördelas på byråns olika tjänstemän. Numera läte sig detta icke göra utan allvarliga olägenheter och hinder fördet löpande arbetets behöriga gång. Allmäiiheten hade i alltmera okad utsträckning tagit för vana att ä byrån inhämta upplysningar exempelvis i fraga om semesterlagens tolkning och tillämpning, hembiträdens och vissa andra arbetstagares anställningsförhållanden, värnpliktigas ställning i olika sociala avseenden samt bostads- och hyresavtalsförhållaiiden, speciellt avseende uppgörelser om bräiisleersättningar i hyreslägenheter. Särskilt