396 Kungl. Maj:ts proposition nr 5. Iigt synes beredningen vara, att rådhusrätten i sådan stad bibehålles under någon övergångstid. I beredningens förslag upptagas icke några bestämmelser om domsagoindelningen. Frågan om uppdelning eller sammanslagning av domsagor förutsättes komma att behandlas som hittills. Reformens genomförande kommer alltså icke att ha någon omedelbar inverkan på den då bestående indelningen i domsagor. Enligt beredningens mening bör dock, såsom framhållits i propositionen och även understrukits i riksdagens uttalande, beträffande de mindre domsagorna en successiv reglering av deras områden äga rum. Domsaga förestås av häradshövding. Beträffande den personal, som erfordras till biträde i tdomsagans förvaltning, meddelas icke andra bestämmelser i förslaget än att i domsaga skall finnas sekreterare; dock har med hänsyn till de mindre domsagorna denna bestämmelse icke kunnat göras undantagslös. Om göromålen kräva det, skall ock som biträdande domare finnas en eller flera assessorer. Beträffande sekreterares och biträdande domares arbetsuppgifter förutsättes, att "bestämmelser skola meddelas av Kungl. Maj:t. På landet är nu domsagan, då den ej är delad i tingslag, häradsrättens domkrets. Omfattar domsagan två eller flera tingslag, är tingslaget häradsrättens domkrets, och antalet häradsrätter i domsagan motsvarar alltså antalet tingslag. Beredningens förslag innefattar på denna punkt en avvikelse från vad nu gäller, i det att häradsrättens domkrets som regel kommer att sammanfalla med domsagan. Den nuvarande ordningen medför, framhåller beredningen, en uppdelning av häradshövdingens dömande verksamhet å flera häradsrätter. Olämpligheten härav blir särskilt framträdande med den nya ordningen för målens handläggning. Vid den förberedande behandlingen av målen liksom i vissa andra fall är häradsrätten domför med häradshövdingen ensam. Huruvida målet härrör från den ena eller andra delen av domsagan, är för denna behandling ej av betydelse annat än då det gäller valet av lämplig plats för sammanträde med parterna, en fråga som bör bedömas med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall. Vad angår de allmänna tingen kan ock domsagans uppdelning å olika tingslag utgöra hinder för att tingssammanträdena med varje tingslags häradsrätt bliva så talrika som ur rättsskipningens synpunkt eljest vore erforderligt. Genom tingslagsindelningen tillgodoses visserligen behovet dels av nämndens ortskännedom och dels, med hänsyn till belägenheten av tingsstället, av lämplig plats för målens handläggning. Dessa önskemål kunna emellertid beaktas på annat sätt. Beredningens förslag avser icke ett avskaffande av de olika tingsställena. I vilken omfattning så lämpligen kan ske, bör för varje fall undersökas. I en domsaga kunna alltså liksom hittills finnas ett eller flera tingsställen. Ett måls behandling vid det ena eller andra tingsstället bör bestämmas av häradshövdingen efter lämplighet. Vad angår nämndens ortskännedom upptager förslaget bestämmelse om att fördelningen av nämndens tjänstgöringsskyldighet bör ske så, att erforderlig ortskännedom blir företrädd inom namnden.
