Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 443 Departementschefens yttrande. Reformfrågans nuvarande läge. Innan jag tager ståndpunkt till den föreliggande lagstiftningsfrågan, torde vara lämpligt att jag något uppehåller mig vid det läge, vari reformarbetet nu kommit. Det förslag till rättegångsbalk, om vars framläggande för riksdagen jag ämnar göra hemställan, behöver ej vara åtföljt av förslag till övergångsbestämmelser och följdförfattningar. Så är ej heller fallet med processlagberedningens förslag. Detta reglerar den allmänna processen i tvistemål och brottmål, men härutöver erfordras icke blott ändrade regler rörande olika slag av specialprocess, såsom processen i jorddelningsmål, vattenmål och krigsrättsmål, utan även ändringar i de författningar, som innehålla bestämmelser angående domstolens sammansättning och det processuella förfarandet i särskilda till den allmänna processen hörande mål. Vidare torde den nya rättegångsbalken nödvändiggöra ändrade bestämmelser bland annat om fri rättegång, om parts skyldighet att bidraga till statens kostnader för domstolsväsendet och om domstolsbehandlingen av frågor hörande till den s. k. frivilliga rättsvården. Slutligen påkallas nya författningar, till större delen av administrativ natur, rörande domstolarnas inre organisation och verksamhet. Beredningen har framhållit, att enligt dess åsikt det ytterligare lagstiftningsarbete, som sålunda vore nödvändigt, innan reformen kunde sättas i kraft, icke vore av den vikt för det framlagda förslagets bedömande, att det behövde föreligga färdigt i samband med förslaget till rättegångsbalk. Starka praktiska skäl talade för att statsmakterna först toge ståndpunkt till frågan om rättegångsväsendets gestaltning. Lagrådet har uttalat, att lagrådet för sin del kunde till fullo instämma häri och ville starkt framhålla angelägenheten av att den nya rättegångsbalken utan uppskov komme till stånd. Detta vore önskvärt såväl för att arbetet på övergångsbestämmelser och följdförfattningar skulle kunna bedrivas planmässigt som för att domare, åklagare och advokater ävensom de studerande vid universiteten måtte få tid att före ikraftträdandet tillägna sig de nya rättsreglerna. Jag delar den uppfattning, som sålunda uttalats av lagrådet. Det synes angeläget att den nya rättegångsbalken snarast möjligt förelägges riksdagen och därigenom skapas en fastare grundval för det fortsatta arbetet. Då förslag till erforderliga Övergångsbestämmelser och följdförfattningar om ett antal år föreligga i färdigt skick, ha statsmakterna att taga ställning till dessa. Först vid denna tidpunkt kan bestämmas, när rättegångsbalken skall träda i tillämpning. Angående rättegångsbalkens ikraftträdande innehåller därför beredningens förslag allenast, att Konungen med riksdagen har att förordna därom. Vid bedömandet av den lämpliga tidpunkten härför måste ske ett övervägande med hänsyn till då rådande allmänna läge. I detta sam
