Sida:Rd 1948 B 3 protokoll AK 19 25 häfte 24.djvu/70

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

70 Nr 24. Torsdagen den 17 juni 1948 fm. Den allmänna bostadspolitikens organisation m. m. Jag skall, herr talman, tillåta mig att belysa denna uppfattning genom att citera ett yttrande i första kammaren under debatten om inrättande av en fiskeristyrelse. Yttrandet lyder: "Men även om man bortser från dagens situation, finns det, herr talman, anledning att fråga sig, om man inte på något sätt bör bromsa en utveckling som tar sig uttryck i att det ständigt tillskapas nya samhällsorgan med nya generaldirektörer, nya överdirektörer, nya byråchefer, nya byrådirektörer, nya byråsekreterare o. s. v. Det kan bli för mycket av det goda. Det avgörande är inte, hur många styrelser och ämbetsverk man har, utan på vilket sätt man inrättar dem som redan finnas. Jag tror att det möjligen skulle.kunna göras en del för att de nuvarande verken skola bli mer effektiva när det gäller handläggning av angelägenheter som påkalla särskild uppmärksamhet." Detta yttrande fälldes av ledamoten av första kammaren K. J. Olsson, som ej kan räknas som motståndare till regeringens politik i allmänhet. Enligt min mening innehåller yttrandet väsentliga saker. Inte minst gäller detta påpekandet att man bör se till, att de nuvarande verken bli så effektiva som möjligt. Vi reservanter ha ju icke helt biträtt Kungl. Maj:ts förslag om en utbyggnad av organisationen på det bostadspolitiska området, och detta ståndpunktstagande rimmar just med önskan, att man genom ett rationellare inrättande av redan befintliga ämbetsverk och organ eller genom att till en viss del göra dem större skall söka åstadkomma en effektivisering av bostadspolitiken. Jag vill kraftigt understryka, att vi reservanter ha en positiv inställning till det här aktuella problemet, men man kan, såsom jag sade när det gällde frågan om arbetarskyddsstyrelsen, vara ense om målsättningen på lång sikt utan att därför ha samma uppfattning om vilka åtgärder som omedelbart böra vidtagas. Med dessa ord ber jag, herr talman, att få yrka bifall till den av herr J. B. Johansson m. fl. avgivna reservationen. Herr DICKSON: Herr talman! Jag kan i många avseenden instämma med herr Olsson i Gävle, när det gäller det resoi nemang som han förde i senare delen av sitt som vanligt mycket intressanta anförande. Jag tycker emellertid att just hans önskan att få till stånd en decentralisering och att förlägga beslutanderätten ute i bygderna borde ha föranlett honom att något vänta med att fixera, hur stort det centrala organet skall vara. Enligt min mening borde således den logiska slutledningen av hans resonemang ha blivit ett yrkande om bifall till motionen. Jag har ju i debatterna här ofta tidigare vänt mig mot inrättandet av nya centrala ämbetsverk, men min inställning är kanske i detta fall i viss mån en annan. Jag är emellertid, med hänsyn till att vi i dag inte veta något om storleksordningen av det eentrala ämbetsverk som här behövs, benägen att yrka bifall till reservationen. Det har ju funnits alltför många sorgliga exempel på att man vid skapandet av centrala ämbetsverk släpper lös krafter, som man sedan inte kan behärska, och att det hela bara tenderar att växa och växa. Jag ber, herr talman, att få yrka bifall till reservationen. Herr RUBBESTAD: Herr talman! Jag har vid det föreliggande utskottsutlåtandet antecknat en blank reservation, då jag har velat ge till känna, att det enligt min mening är icke önskvärda vägar som här beträdas. Man är nog överallt ute i bygderna mycket förbittrad över alla de besvärligheter, som de senaste årens regleringar av byggnadsverksamheten ha medfört, och skola vi nu, såsom här föreslås, fortsätta på den inslagna vä