komma att taga befattning med de ärenden, som eljest prövas av polisnämnd, mycket av sin styrka, om man betänker, att polischefen i intet fall uppträder som föredragande hos drätselkammare eller kommunalnämnd, då fråga är om prövning av ärenden rörande polisväsendet. Polischefen kan sålunda i sådana kommuner icke komma i någon ömtålig ställning till underordnad polisman, som är ledamot av kommunalnämnden eller drätselkammaren. Därest emellertid polischefen blir självskriven ledamot av polisnämnden, anser föreningen det endast vara till nytta, om jämväl annan polisman får säte och stämma i nämnden, varigenom även de underlydande polismännens erfarenhet kan utnyttjas till det allmännas bästa. I så fall blir ju polischefen och varje annan ledamot av nämnden, även om han är polisman, jämställda och likaberättigade. Föreningens uppfattning har såsom redan framhållits biträtts av länsstyrelserna i Stockholms, Gotlands, Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands och Kopparbergs län samt flertalet landsfogdar. Lämpligheten av att polischefen blir självskriven ledamot i polisnämnd har också understrukits av polismästarna i Norrköping och Västerås. Nämnas må ytterligare att polisnämnden i Jönköping tillstyrker, att poliskåren beredes tillfälle att utse en representant till ledamot i polisnämnden, samt att polisnämnden i Karlstad förordar, att bestämmelser utfärdas i syfte att förebygga att mer än hälften av polisnämnds ledamöter utgöres av polismän. Departementschefen. I samband med att polisinstruktionsutredningen erhöll i uppdrag att överväga frågan om ökat personalinflytande inom polisväsendet uttalade jag till statsrådsprotokollet den 23 november 1946, bland annat, att under senare tid i olika sammanhang framhållits angelägenheten av att de anställda beredes bättre insikt i det egna företagets problem samt ökat inflytande på frågor, som direkt eller indirekt berörde dem, ävensom att åtskilliga organisations- och liknande frågor inom polisväsendet vore av sådan art, att deras lösning skulle underlättas, om personalens erfarenheter utnyttjades bättre. Såsom framgår av den tidigare redogörelsen har polisinstruktionsutredningen föreslagit sådan form av personaldemokrati vidpolisväsendet, att polispersonalen skall erhålla rätt att överlägga med polischeferna i ärenden, som ankomma pådessas handläggning. De skäl, som utredningen funnit tala härför, torde enligt vad utredningen framhåller i viss mån även motivera, att polisdistriktens befattningshavare tillerkånnes liknande möjlighet att göra sig gällande jämväl i förhållande till de kommunala organen rörande en del av de frågor, som tillhöra polisdistriktens kompetensområde. Enligt utredningens mening skulle nämligen ett utnyttjande av polisledningens och den underordnade polispersonalens fackkunskap och erfarenheter vara av värde, när kommunerna skola avgöra olika frågor rörande polisväsendet. Utredningen förordar därför, att det i polislagen upptagna förbudet för polisdistriktens befattningshavare att tillhöra polisnämnd. upphäves. Detta förbud överensstämmer enligt utredningens uppfattning "
