Sida:Rd 1948 C 6 1 Bd 6 Kungl Maj ts propositioner nr 51 80.djvu/452

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

hänseenden, framför allt i fråga om spioneribrotten, vilka efter de upprepade partiella reformerna ansetts alltför detaljerade och splittrade. Vad särskilt angår straffbestämmelsen mot olovlig underrättelseverksamhet, som givit anledning till den starkaste kritiken mot det nuvarande 8 kap., har kommittén funnit en sådan bestämmelse icke kunna undvaras men sökt begränsa dess räckvidd genom att som förutsättning för straffbarhet uppställa, att verksamhetens bedrivande skall vara oförenligt med rikets vänskapliga förhållande till främmande makt. Vidare ha i fråga om straffskalan för brott mot stadgandet lindrigare bestämmelser än de nu gällande föreslagits. Det är härjämte att märka, att enligt kommitténs förslag förberedelse till olovlig underrättelseverksamhet, vilken för närvarande i viss. utsträckning är belagd med straff, icke längre skall straffas. Den år 1944 införda begränsningen av allmän åklagares åtalsrätt beträffande olovlig underrättelseverksamhet skall enligt förslaget bibehållas, ehuru med den ändringen att åtalsprövningen icke längre skall ankomma på Kungl. Maj:t utan på justitiekanslern. På enahanda sätt har förslaget reglerat åtalsrätten i fråga om brott mot det vänskapliga förhållandet till främmande makt och olovlig värvning.

I 9 kap. ha under rubriken högmålsbrott upptagits brotten mot statens inre säkerhet. Straffbestämmelserna för angrepp mot rikets högst ställda organ kvarstå i kapitlet, ehuru avsevärt förenklade och förkortade. En saklig nyhet är, att bland objekt som enligt dessa bestämmelser skyddas har – vid sidan av Konungen, regent, konungahusets övriga medlemmar och riksdagen – upptagits Konungens statsråd, d. v. s. statsrådet som institution. I kapitlet har vidare under beteckningen uppror behandlats brott, som syfta till att omstörta statsskicket eller med våldsamma medel påverka statsmakternas beslut, varom för närvarande finnas bestämmelser i 8 kap. Dessutom ha till 9 kap. från nuvarande 8 kap. överförts även vissa andra brott, nämligen samlande av väpnat manskap m. fl. gärningar i uppsåt att föröva brott mot allmän säkerhet eller medborgerlig frihet samt självstympning och andra handlingar, genom vilka någon gör sig oduglig till krigstjänst. Till 9 kap. har även hänförts olovlig kårverksamhet, ett brott som för närvarande är straffbelagt i lagen den 15 juni 1934 om förbud mot vissa sammanslutningar. Slutligen har i kapitlet upptagits en ny straffbestämmelse mot offentligt skymfande av Sveriges flagga eller vapen eller annat höghetstecken.

I 10 kap., som enligt förslaget skall omfatta brott mot allmän verksamhet, ha upptagits bestämmelser som skola ersätta de nuvarande stadgandena om våld och missfirmelse mot ämbetsmän och likställda samt våldsamt motstånd vid offentlig förrättning. I det förra hänseendet är att märka, att den nuvarande differentieringen av skyddet efter högre och lägre tjänsteställning skall bortfalla. Vidare har i fråga om våld skyddet utsträckts att gälla jämväl mot hot som innebär trängande fara. En nyhet beträffande missfirmelse är, att icke blott de enskilda ämbetsmännen skyddas utan även myndigheter och allmänna organ såsom sådana. Bestämmelserna om våld och missfirmelse kompletteras vidare av en helt ny bestämmelse till ämbetsmans skydd mot tvång eller hämnd annorledes än genom våld eller missfirmelse, exempelvis