genom hot om förtal, repressalier mot närstående eller dylikt. Stadgandet om straff för våldsamt motstånd har utbyggts till att gälla varje försök att med handgripliga eller dylika medel tvinga eller hindra någon som åtnjuter ämbetsskydd i utövning av hans syssla. För att samla de allmänna bestämmelserna om ämbetsskydd har vidare till 10 kap. i väsentligen oförändrat skick flyttats det för närvarande i 25 kap. inrymda stadgandet om bestickning. Efter de sålunda upptagna bestämmelserna om allmänt ämbetsskydd innehåller 10 kap. i förslaget stadganden till skydd för vissa särskilda former av allmän verksamhet. Stadgandet om otillbörligt verkande vid röstning har därvid gjorts mera utförligt än i gällande lag och en ny bestämmelse har tillkommit om brott mot röstningshemlighet. Vidare upptages en straffbestämmelse för övergrepp i rättssak, som i något utvidgad form upptager det nuvarande skyddet för parter och vittnen. Till skydd för statens verksamhet till beivrande av brott meddelas sedan straffbestämmelser mot bevisförvanskning, döljande av brottsling och hjälp till rymning. Dessa bestämmelser ha gjorts fullständigare än deras motsvarigheter i nu gällande lag. Vidare skyddas vissa former av exekutiv och liknande verksamhet genom en bestämmelse mot in grepp i myndighets verksamhet. Kapitlet innehåller slutligen bestämmelser om obehörig tjänsteutövning och om föregivande av allmän ställning, genom vilka föreslås vissa jämkningar i de stadganden härom som infördes genom 1942 års lagstiftning om förmögenhetsbrotten. Straffbestämmelsen mot före givande av allmän ställning har av kommittén utsträckts till att drabba även den som obehörigen ger sig ut för advokat.
I 11 kap. har kommittén såsom brott mot allmän ordning behandlat ett flertal brott som gällande strafflag bestraffar i skilda sammanhang. Kapitlet inledes med en straffbestämmelse mot upplopp som avser att ersätta straffbestämmelserna mot uppror och upplopp i gällande lag; benämningen uppror har av kommittén använts för ett i 9 kap. straffbelagt brott mot rikets inre säkerhet. Till bestämmelserna om upplopp ansluter sig i förslaget ett stadgande om ett liknande ehuru såsom mindre straffvärt ansett brott, beteckna ohörsamhet mot ordningsmakten. Därefter straffbelägges störande av förrättningsfrid, vilket brott omfattar störande av ordningen vid allmän gudstjänst eller annan samfälld andaktsövning, begravning eller dylik akt, domstols förhandling eller annan statlig eller kommunal förrättning eller vid sammankomst för överläggning, undervisning eller åhörande av föredrag. Hemfridsbrotten och övriga brott mot enskild frid skola däremot enligt förslaget flyttas från 11 kap. till 15 kap. Under 11 kap. i förslaget bestraffas vidare uppmaning till brott, kallad uppvigling, underlåtenhet att avslöja eller hindra brott samt samhällsfarlig ryktesspridning. Härjämte har upptagits en helt ny bestämmelse om straff för hets mot folkgrupp, varmed förstås att någon offentligen hotar, förtalar eller smädar en grupp av befolkningen med viss härstamning eller trosbekännelse. Vidare följer en paragraf om brott mot trosfrid, som upptager straff för den som offentligen hånar eller skymfar den heliga skrift eller annat som av erkänt trossamfund hälles heligt. Denna paragraf är förslagets enda motsvarighet till bestämmelserna om religionsbrott i
