Departementschefen.Första stycket i kommittéförslaget motsvarar i huvudsak 1 § i det nuvarande 8 kap. Kommittén har emellertid bland annat förordat, att uttrycket "med hjälp av främmande makt" i gällande lag utbytes mot uttrycket "med utländskt bistånd". Till stöd härför har kommittén anfört, att det förra uttrycket syntes förutsätta bevisning om att främmande statsmakt varit eller tänkts skola bliva engagerad i företaget men att en främmande stat vid sådan verksamhet som här vore i fråga ofta dolde sig bakom något parti eller annan organisation eller enskilda personer. Mot den sålunda föreslagna ändringen synes mig i och för sig intet vara att erinra. Det må emellertid framhållas, att uttrycket "utländskt bistånd" här icke åsyftar annat än bistånd vid själva förverkligandet av förräderiuppsåtet. Om sålunda någon anser sig böra arbeta för att vårt land skall ansluta sig till en annan stat och därvid icke avser annat än att lagliga medel skola komma till användning, kan den omständigheten att han söker kontakt med personer eller någon sammanslutning i den andra staten i syfte att väcka intresse för saken icke i och för sig föranleda straff för högförräderi.
I fråga om andra stycket anser jag, i likhet med kommittén, ordet "Konungen" här som eljest kunna användas för att beteckna högsta regeringsmakten. I anledning av uttrycket "med utländskt bistånd" må framhållas, att straff givetvis icke skall drabba sådana fall som att enskilda personer taga initiativ till en gemensam opinionsyttring av likasinnade eller jämställda i andra kulturländer – t. ex. vetenskapsmän – för att söka påverka regeringen i viss riktning.
I nu förevarande paragraf har kommittén upptagit bestämmelser om straff för krigsförräderi. Brottet har därvid beskrivits sålunda, att någon, då riket är i krig, till främmande makt förråder eller genom sabotage eller eljest fördärvar något som har avsevärd betydelse för krigföringen, hindrar eller försvårar dess användande, till men för riket åt främmande makt anskaffar sådant eller ock till förfång för rikets försvar anstiftar trolöshet, modlöshet eller upplopp, lämnar falsk uppgift till rikets eller med riket förbunden stats krigsmakt eller begår annan dylik gärning. Straffet har föreslagits skola vara straffarbete på livstid eller, om faran var ringa, straffarbete från och med fyra till och med tio år. Enligt 16 § i förslaget skola bl. a. bestämmelserna om krigsförräderi genom förordnande av Konungen kunna göras tillämpliga jämväl under tid då riket icke är i krig.
I gällande lag behandlas krigsförräderi i 8: 6. Detta lagrum innehåller emellertid en i förhållande till kommitténs förslag betydligt utförligare brottsbeskrivning. Gärningen, som förutsättes begås vid krig eller då krig hotar riket, angives visserligen sammanfattande endast såsom gärning, varigenom krigsmaktens ställning kan försämras, men därefter följer en närmare beskrivning, som upptager att man förhindrar eller försvårar användande av krigsfolk, förnödenheter, fästning, fabrik, väg, hm, fartyg eller annat av
