Sida:Rd 1948 C 6 1 Bd 6 Kungl Maj ts propositioner nr 51 80.djvu/525

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
115
Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

fallen straffarbete från och med två månader till och med fyra år. Någon anledning till redaktionell jämkning av lagtexten har jag därför icke funnit föreligga.


4 §.

Kommittén har i nu förevarande paragraf infört stadgande om straff för det fall, att den, som fått att för riket förhandla med främmande makt eller eljest bevaka rikets angelägenheter hos någon som företräder främmande makts intresse, missbrukar behörighet att företräda riket eller eljest sin förtroendeställning och därigenom orsakar avsevärt men. Som brottsbeteckning har kommittén föreslagit "trolös diplomati". Straffet har föreslagits skola vara straffarbete på livstid eller från och med två till och med tio år.

Vad sålunda föreslagits motsvaras i gällande rätt av 8: 17 första stycket, varest straffbelägges att någon, som fått i uppdrag att för riket med främmande makt något avhandla och sluta eller eljest bevaka rikets rätt hos främmande makt, uppsåtligen dess fördel emot riket främjar eller eljest riket skadar. Den föreslagna utvidgningen av stadgandet till att avse envar, som fått att för riket förhandla med främmande makt eller eljest bevaka rikets angelägenheter hos någon som företräder främmande makts intresse, har av kommittén motiverats med att bestämmelsen borde gälla icke blott traktatförhandlingar eller andra i egentlig mening rättsliga angelägenheter utan överhuvud alla rikets angelägenheter i förhållande till främmande makt. 1 överensstämmelse härmed borde bestämmelsen vidare avse ej blott egentliga förhandlare och dem som omedelbart hade att "bevaka rikets rätt". Även s. k. observatörer och de som i mera underordnad ställning men dock på eget ansvar deltoge i en diplomatisk missions verksamhet eller i internationella förhandlingar borde sålunda omfattas av stadgandet. Icke heller borde detta vara begränsat till dem, vilkas verksamhet satte dem i förbindelse med främmande utrikesledningar eller sändebud, utan det borde räcka med en förbindelse med vem som helst som företrädde en främmande makts intresse. Ändringen av beskrivningen av själva den brottsliga gärningen har föranletts av att kommittén funnit det lämpligt, att brottsbeskrivningen här utformades i närmaste motsvarighet till beskrivningen av trolöshet mot huvudman i 22: 5. En viktig begränsning låge däri att missbruket skulle medföra avsevärt men för staten eller för enskilda medborgare eller andra svenska rättssubjekt. Nuvarande 8: 17 andra stycket innehåller en bestämmelse om att där någon i paragrafens första stycke åsyftad person, i avsikt att skada riket, av främmande makt tager, låter åt sig utlova eller begär gåva eller förläning, straff skall följa, ändå att skada ej uppkom. Med den behandling som förberedelse till brott erhållit enligt 3: 2 i kommittéförslaget har anledning saknats att i 8: 4 upptaga någon motsvarighet till den nu berörda bestämmelsen.


Den av kommittén här föreslagna brottsbeskrivningen har blivit föremål för erinringar från föreningen Sveriges häradshövdingar, som anfört