Sida:Rd 1948 C 6 1 Bd 6 Kungl Maj ts propositioner nr 51 80.djvu/565

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
155
Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

endast sådant hot som innebär en omedelbart överhängande fara för liv eller hälsa eller annat betydelsefullt intresse. Övriga fall av hot om våld o. dyl. skola enligt kommitténs förslag falla under 4 § i kapitlet.


I anledning av den utformning paragrafen erhållit i kommittéförslaget har länsstyrelsen i Uppsala län uttalat, att länsstyrelsen avstyrkte borttagandet av den nuvarande generella bestämmelsen om ämbetsskydd för den som är kallad att tillhandagå vid offentlig förrättning. Att på sätt kommittén förordat låta frågan om dylikt skydd bliva föremål för reglering? i de särskilda författningar som innehölle stadganden om sådana biträden, funne länsstyrelsen icke tillfredsställande. Därigenom skulle nämligen från ämbetsskydd uteslutas sådana personer som utan stöd av någon författning kallades att biträda vid tjänsteförrättning. Som exempel kunde nämnas den som på grund av teknisk sakkunskap eller lokalkännedom eller av liknande anledning anmodades att biträda vid polisutredning. Enligt länsstyrelsens mening borde därför ett allmänt stadgande om ämbetsskydd för den, som kallats att tillhandagå vid offentlig förrättning, icke saknas i strafflagen. Sveriges trafikbilägares riksorganisation har vänt sig mot att kommittén i motiven, vid övervägande av vilka personer som borde ifrågakomma till ämbetsskydd enligt Konungens särskilda förordnande, endast med tvekan dit hänfört droskchaufförer. Riksorganisationen ville framhålla, att den risk för övergrepp från allmänhetens sida, för vilken personalen inom den yrkesmässiga biltrafiken vore utsatt, vore av den genom många kända fall belysta intensitet, att någon tvekan om det befogade i denna personals anspråk på ifrågavarande skydd icke syntes kunna råda. Då detta förhållande måste anses vara av permanent beskaffenhet, ifrågasatte därför riksorganisationen, huruvida icke i lagtexten i andra stycket i 10: 1 borde införas orden "förare och annan personal å bil, som nyttjas i yrkesmässig trafik", varigenom denna personalkategori skulle erhålla ämbetsskydd utan att något särskilt förordnande därom behövdes.

Gentemot den av kommittén föreslagna brottsbeteckningen "våld å ämbetsman" har justitiekanslersämbetet anmärkt, att denna rubricering skulle te sig främmande, då brottet bestått enbart i hot. Samma invändning har framställts av föreningen Sveriges stadsdomare, rådhusrätterna i Göteborg och Malmö, landsfogden i Malmöhus län och stadsfiskalen i Malmö.

Hovrätten över Skåne och Blekinge har slutligen, med samma motivering som vid 9: 3, uttalat sig för att den i första stycket av paragrafen upptagna hänvisningen till 4 kap. borde utgå.


Departementschefen.Den enhetliga reglering av ämbetsskyddet som kommittén föreslagit synes innebära en vinning i förhållande till de splittrade bestämmelserna i gällande lag. I fråga om kretsen av dem som skola åtnjuta sådant skydd torde emellertid böra beaktas vad länsstyrelsen i Uppsala län anfört. Jag har fördenskull såsom 3 § upptagit stadgande om skydd jämväl för dem som kallats att biträda vid offentliga förrättningar. Vad angår det av